Debatt

Sveriges skolledarförbund: Vi kräver ett rektorslönelyft

DEBATT. Pandemin innebär stora utmaningar för landets skolledare, men den enorma arbetsinsatsen syns inte i lönekuvertet. Lönerna motsvarar inte ansvaret, komplexiteten och uppdraget, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

"Av landets rektorer är det tolv procent som inte har högre lön än den högst betalde läraren, eller där avståndet är mindre än tre tusen kronor."
"Av landets rektorer är det tolv procent som inte har högre lön än den högst betalde läraren, eller där avståndet är mindre än tre tusen kronor." Foto: Martina Holmberg / TT
Matz Nilsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sveriges skolledare har under den rådande pandemin gjort ett storartat arbete. På några få dagar ställde Sveriges gymnasieskolor om till distans- och fjärrundervisning. Även grundskoleutbildning har skett på fjärr- och distans. Den senaste tiden har rektorer och andra skolledare fått nya direktiv praktiskt taget dagligen. Men när vi summerar årets lönestatistik kan vi tyvärr konstatera att den enorma arbetsinsatsen inte syns i lönekuvertet. I den kommande lönerevisionen får skolhuvudmännen en ny chans att göra om och göra rätt.

Otillräckligt ansvarsavstånd

Sveriges skolledarförbund har nyligen publicerat färsk lönestatistik för skolledare. En viktig del av arbetet med den är att kartlägga det så kallade ansvarsavståndet, det vill säga skillnaden i lön mellan skolledaren och den lärare som hen lönesätter som har högst lön. För sitt komplexa och ansvarsfulla uppdrag bör skolledare ha minst 25 procent högre lön. Så är inte fallet för många av Sveriges skolledare. Det finns till och med skolledare som har en lägre lön än sin bäst betalde medarbetare.

De biträdande rektorernas löner behöver också justeras uppåt. Nästan hälften, 45 procent av landets biträdande rektorer, har mindre än tre tusen kronor mer i lön än den högst betalde läraren. 17 procent har inget ansvarsavstånd alls, eller till och med lägre lön.

Av landets rektorer är det tolv procent som inte har högre lön än den högst betalde läraren, eller där avståndet är mindre än tre tusen kronor. Att så många ligger lägre eller bara har ett par tusenlappar mer i månaden är under all kritik.

Skolledarna glöms bort

Skälet är, som Sveriges skolledarförbund ser det, de nationella satsningarna på lönerna i skolan som inte har kommit landets skolledare till del. Vi välkomnar självklart satsningar på ökade lärarlöner. Men en liknande satsning måste göras även på skolledarna. Vi har upprepat vårt krav ett antal gånger, utan att få respons i faktisk handling.

Nu ser vi de konsekvenser som vi varnade för – det blir allt svårare att rekrytera nya skolledare. Förstelärare, som helt välförtjänt har höga löner, får inte sällan gå ned i lön för att bli skolledare. Det är en långsiktigt ohållbar situation.

Lön motsvarar inte ansvar

Många rektorsjobb står utan kvalificerade sökande. De som är intresserade konstaterar, liksom vi – lönerna för skolledare motsvarar inte ansvaret, komplexiteten och uppdraget. Det är helt oacceptabelt att ansvarsavståndet fortsätter att minska i stället för att öka. Nu måste regeringen tillmötesgå vårt krav om ett rektorslönelyft för Sveriges skolledare. För att återställa väl fungerande lönestrukturer i skolan, men framför allt för att göra uppdraget attraktivt igen.

Skolans huvudmän måste också prioritera skolledarna i de kommande löneförhandlingarna. Vi förstår alla att utan bra skolledare som värnar rättssäkerheten och driver kvalitetsarbetet framåt riskerar vi att barnen i förskolan och eleverna i skolan inte får en så bra verksamhet som de har rätt till. Sverige har inte råd att inte satsa på Sveriges skolledare.

Nämnda personer

Matz Nilsson

Ordförande Sveriges skolledarförbund
Linnéuniversitetet och Linköpings universitet

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget