Svea: Förslaget låter skolan bli skådeplats för symbolpolitik

Den 19 februari var sista dagen att skicka in remissvar på regeringens förslag att göra det möjligt för rektorer i hela landet att införa betyg från årskurs fyra, enligt punkt 50 i januariavtalet. Många skolfrågor är komplexa, men i det här fallet finns ett självklart svar till promemorians förslag – och det är nej.

Debattklimatet 

Ett införande av betyg från årskurs fyra kan låta som ett lockande förslag att driva i en tid där uttalanden om hårdare tag och ordning och reda hyllas. Vi som går i skolan vet dock att fokus har hamnat på fel saker.

Förslaget är ännu ett exempel på ett debattklimat där man försöker lösa stora problem med enkla lösningar. Men det som behövs är snarare långsiktiga och forskningsbaserade reformer som är förankrade i såväl profession som elever. Det är inget fel att diskutera betyg från årskurs fyra men diskussionen måste vara välgrundad, och det har den tyvärr inte varit.

Stressar elever

I dag skär nio av tio kommuner ned på skolan i budgeten för 2020. Lärarbristen är påtaglig och många skolor tvingas anställa obehöriga lärare eller saknar personal. De lärare som finns rapporterar om dålig arbetsmiljö, en dokumentationsbörda som är ohållbar och om otydligheter kring deras ansvar när det gäller konflikter.

Skolan ska inte vara en experimentverkstad där elever och personal utsätts för olika försök som saknar grund i forskning eller beprövad erfarenhet. Ingen elevgeneration förtjänar den typen av behandling.

Jennie Gustafsson
Sverige elevråd - Svea

Både elever och personal är stressade och många elever får inte det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. Samtidigt kan vi, i den utvärdering som regeringen baserat sitt förslag på, se att betyg från årskurs sex gör att elever blir ännu mer stressade och att de elever som har det svårast i skolan får det ännu svårare.

Motsägelser i januariavtalet

Vi vet också att fler och fler ungdomar lider av psykisk ohälsa. Vi blev själva i januari inbjudna till en utskottsgemensam utfrågning i riksdagen om psykisk hälsa ur ett 2030-perspektiv, för att prata om elevers psykiska hälsa och lägga fram förslag på åtgärder. Sådana goda initiativ går inte ihop med regeringens förslag.

Motsägelserna stannar inte där. I januariavtalet finns även en punkt som behandlar skolsegregationen, nämligen nummer 54: Ge likvärdiga förutsättningar. Att likvärdigheten i svensk skola är ett stort problem råder det inga tvivel om och punkt 54 är ytterligare en av regeringens goda initiativ vars effekt kommer att minskas av införandet av punkt 50.

Inte en experimentverkstad

Efter förslag från regeringen har riksdagen röstat igenom barnkonventionen som lag och första januari i år trädde beslutet i kraft. Enligt artikel 12 måste barn få uttrycka sig i frågor som rör barnet. Men vad elever i skolan tycker om betyg från årskurs fyra tog man ingen hänsyn till innan det skrevs in i januariavtalet.

Det finns alltså varken forskning som stödjer beslutet eller någon efterfrågan från oss som är innanför skolans väggar. Skolan ska inte vara en experimentverkstad där elever och personal utsätts för olika försök som saknar grund i forskning eller beprövad erfarenhet. Ingen elevgeneration förtjänar den typen av behandling.

Symbolpolitik

För att komma åt problemen i skolan, måste riksdagspartierna komma överens om en långsiktig plan och om fler satsningar på svensk skola. Börja med att lyssna på lärarförbundens och på elevorganisationernas expertis och försök åtgärda de problem som lärare och elever själva vittnar om, i stället för att lägga energi på symbolpolitik.