Statsvetare: Förvånande valrörelse – skolfrågor överskuggades

DEBATT. Det är märkligt och förvånande att så få skolfrågor lyftes i år, jämfört med tidigare valrörelser. Men det finns anledning till att de frågor som lyftes var friskolorna och lärarnas arbetssituation, skriver Jon Nyhlén från Stockholms universitet.

Av: Jon Nyhlén
biträdande universitetslektor, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
 
Skolan är för väljarna en av de viktigaste politiska frågorna. Det visar olika undersökningar år efter år. I denna valrörelse har dock inte skolfrågor haft en lika framskjuten position som i exempelvis valet 2014 vilket, mot bakgrund av de senaste årens debatt rörande skolan, kan framstå som något förvånande.

Kvaliteten i den svenska skolan har diskuterats flitigt under de senaste åren, både bland politiker, forskare och debattörer. Orsakerna till denna diskussion har varit flera men kanske tydligast har varit det svenska raset i de PISA-mätningar som genomförs vart tredje år.

Minskat fokus på kunskap

De svenska elevernas kunskaper mäts inom tre områden, nämligen läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I PISA-undersökningen för 2012 presterade de svenska eleverna under genomsnittet för OECD-länder inom alla tre undersökta kunskapsområden. Orsakerna till det svenska tappet har debatterats flitigt och flera orsaker har nämnts i debatten och bland såväl debattörer, forskare som politiker. Det har handlat om minskat fokus på fakta och kunskap.

Frågorna som lyfts

Vidare har kommunaliseringen av skolan samt privatiseringen av skolsystemet nämnts som bidragande orsaker till det svenska tappet. Införande av ett valfrihetssystem i kombination med etableringen av fristående skolor har ökat segregationen i skolan enligt vissa debattörer och politiker. Vidare lyfts också marknadiseringen fram som något negativt då konkurrens mellan skolor om eleverna skapar incitament för betygsinflation samt minskat fokus på kunskap.

En fråga som har koppling till kvalitet och fristående skolor är också frågan om vinster i välfärden där flera av friskolekoncernerna har anklagats för att göra orimligt stora vinster i sin verksamhet, pengar som vissa menar istället borde gå till att stärka kvaliteten i undervisningen.

Förvånande position i valrörelsen

Debatten om skolan och dess problem fick till följd att regeringen, efter valet 2014, sjösatte den så kallade Skolkommissionen 2015. Skolkommissionen, vilken kom med sitt slutbetänkande 2017, gjorde en bred genomlysning av det svenska skolsystemet med en mängd olika förslag på hur den svenska skolan kan förstärkas och förbättras. Mot denna bakgrund kan det dock framstå som något förvånande att skolfrågorna inte haft en mer framskjuten position i året valrörelse i jämförelse med tidigare valrörelse.

Lärarnas situation tar plats

Några skolfrågor har dock diskuterats i denna valrörelse. Det har bland annat handlat om lärarbristen samt lärarnas arbetssituation. I valrörelsen 2014 var fokus mer på kvalitetsfrågor och frågor kopplade till undervisning även om det då också diskuterades om lärarnas arbetssituation. När det kommer till lärarbristen är den omfattande och tämligen akut. Skolverket bedömer att de kommande fem åren behöver det rekryteras 77 000 heltidstjänster till skolor och förskolor vilket motsvarar lite mer än det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan.

Har rötterna i resultatstyrning

Arbetssituationen för lärarna har varit en fråga som återkommit med jämna mellanrum i den politiska debatten. Något som bland annat ledde fram till den omreglering av skolan som påbörjades i slutet av 1970-talet, pågick under 1980-talet och avslutades med kommunaliseringen av skolan samt införandet av mål- och resultatstyrning.

I dag kan lärarnas arbetssituation kopplas till en i viss mån ökad byråkratisering vilken har sina rötter i skolans mål- och resultatstyrning där krav på uppföljning och utvärdering leder till ökad administrativ börda för lärarna. Det som diskuteras här från politiskt håll är att öka den tillitsbaserade styrningen och där lärarna skall lägga mer av sin tid på undervisningsfrågor och pedagogiskt utvecklingsarbete.

Märklig valrörelse

Skolfrågorna konkurrerar naturligtvis med andra frågor under valrörelsen. I denna valrörelse har migration och integration samt trygghet varit fokusfrågor. Ändå kan det ses som något märkligt att skolfrågan i denna valrörelse haft en sådan undanskymd position med tanke på hur levande skolfrågan har varit i mellanvalsperioden. Det återstår att att se hur det blir i valrörelsen 2022.

Forrige artikel Debatt: Gör som Östergötland – anställ arbetsterapeuter i elevhälsan Debatt: Gör som Östergötland – anställ arbetsterapeuter i elevhälsan Næste artikel Saco: Anpassa utbildningarna till dagens krav Saco: Anpassa utbildningarna till dagens krav
Saco: Investering i studier förloras i pension

Saco: Investering i studier förloras i pension

DEBATT. Psykiska ohälsan bland elever är ett växande problem. För att trygga dagens och morgondagens pensionsutbetalningar måste det därför finnas en diskussion så att dagens unga är rustade för ett långt och hållbart arbetsliv, skriver Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.