Statens grepp om landsting och kommuner allt hårdare

INTERVJU. Kommunerna blir allt mer beroende av statliga pengar samtidigt som de statliga pengarna blir allt mer villkorade. Risken är att man hamnar i ett system där alla förlorar, varnar SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Foto: SKL
Mattias Croneborg

Statens utgifter till landsting och kommuner har de fem senaste åren ökat med drygt 70 miljarder kronor och uppgår nu till 200 miljarder kronor. Det innebär var femte krona i statsbudgeten.

Kommunsektorns kostnader har stigit de senaste åren. Kommuner och landsting har möjlighet att dra in pengarna själva via kommunalskatten. Men en stor del av kostnaderna täcks genom ökade bidrag från staten. Men varför höjer inte kommuner och landsting den egna skatten och får egen kontroll över pengarna?

– Det skulle man kanske kunna tycka. Men det är en annan typ av skatt. Den slår från första intjänade kronan och drabbar alla. Den påverkar arbetskraftsutbudet. Det är ingen bra skatt. Det finns skatter som slår mindre hårt, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Altinget.

Altinget logoUtbildning
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget utbildning får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.