Slutreplik: Täbymoderaternas modell premierar elever som har lätt för sig

Syftet med införandet av kvalitetspengen är att införa en resursfördelningsmodell utan strukturersättning. Problemet är att det inte är möjligt om man ska följa lagstiftningen på området. Täbymoderaterna skriver att skolpengen fördelas utifrån den skola föräldrarna valt för sina barn och att det går att söka tilläggsbelopp för elever som behöver mer stöd än vad skolpengen räcker till. De verkar tro att tilläggsbelopp och strukturersättning är samma sak. Det är det inte.

Kvalitetspeng förändrar grundläggande principer

Tilläggsbelopp kan kommunala enheter i en del kommuner och alltid enskilda huvudmän söka för elever som är i behov av extraordinärt stöd. Tilläggsbeloppet är alltså något helt annat än strukturersättning, som innebär att man omfördelar en del av skolpengens grundbelopp utifrån socioekonomiska faktorer.

Det Täbymoderaterna gör med sin kamp för kvalitetspeng är att de ignorerar den slutsats som all forskning är enig om, nämligen att det som främst påverkar elevernas resultat är om föräldrarna har eftergymnasial utbildning eller inte. Täbymoderaterna förespråkar en finansieringsmodell som inte bara står i strid med lagstiftningen, den premierar de elever som har lätt för sig i skolan. Det råkar vara samma grupp elever som är överrepresenterad hos skolkoncerner.

Täbymoderaterna förespråkar en finansieringsmodell som inte bara står i strid med lagstiftningen, den premierar de elever som har lätt för sig i skolan.

Införandet av kvalitetspeng är ett första steg i att förändra de grundläggande principerna för resursfördelning till Sveriges grundskolor. Täby kommun vill i strid med vad som anges i skollagen – att resurserna ska fördelas utifrån barns och elevers olika förutsättningar och – i stället fördela resurser utifrån skolornas påstådda kvalitet.

Repliken vittnar om deras okunskap om grundskolans finansiering och lagstiftning. Hade kvalitetspeng varit tillåten hade inte kommunen förlorat i både tingsrätten och kammarrätten.