Slutreplik: Därför är det en seger för oss alla att förslagen röstades ner

Delsegern är inte minst en seger för svensk förvaltning och lagstiftningsprocess. Ordningen i Sverige är att regeringen kan lägga fram lagförslag på riksdagens bord. Men innan riksdagen tar ställning till förslagen får flera instanser komma med synpunkter och invändningar. Det minskar risken för att ogenomtänkta och illa förberedda förslag kan lotsas genom och bli gällande lagstiftning.

Systemet fungerade och de uppenbara brister förslagen var behäftade med gjorde att riksdagen röstade nej.

Svältkur för svensk skola

Det saknades en konsekvensanalys av vad en sänkt skolpeng skulle leda till. Ena stunden gav regeringen intryck av att några skolor inte skulle stänga och i nästa var det i själva verket bra därför att då skulle enbart de riktigt engagerade skolhuvudmännen finnas kvar. Man ville sätta svensk skola på en svältkur utan att kunna presentera hur det skulle gå för lärare och elever.

Att EU-kommissionen nyligen konstaterade att friskolorna bidragit till att de svenska Pisa-resultaten har ökat glöms bort.

Förslaget skulle ha drabbat alla fristående skolor, stora som små, i alla delar av Sverige. Hela förslaget bygger på lösa antaganden om att friskolor skulle vara överkompenserade. Utredningens beräkningar är ifrågasatta av forskare och den djupare analys Riksrevisionen just nu gör har regeringen inte velat vänta på.

Kritiserat förslag

Regeringens förslag om skolval, som kritiserats på DN Debatt av forskare, handlade enbart till liten del om att förbjuda friskolor att ha kö. I propositionen fanns också förslaget om ”allsidig social sammansättning” som lämnas utan någon vidare konkretion. Skolhuvudmän ska sträva efter ett mål, allsidig social sammansättning, men får ingen vägledning hur det ska gå till.

Regeringen värjer sig också mot att förslaget kan leda till så kallad bussning, det vill säga att elever bussas till en annan skola i kommunen för att säkerställa den allsidiga sociala sammansättningen.

Det är tydligt att ämnet är känsligt.

Propositionen innehåller inga förslag om bussning, har det hetat. Men ännu har ingen socialdemokrat lyckats förklara varför de så tydligt tar avstånd från bussning. De har inte heller lyckats förklara hur bussning ska undvikas om skolor samtidigt ska verka för en allsidig social sammansättning. Effekten av detta förslag, om skolan ska kunna leva upp till kravet, är att friskolor tvingas sortera elever. Något som är förbjudet i dagens lagstiftning.

Tecken på att processen fungerar

Gunilla Svantorp påstår att friskolor har privilegier, ytterligare ett exempel på hur ledande socialdemokrater påstår saker som inte har någon grund i verkligheten. Att EU-kommissionen nyligen konstaterade att friskolorna bidragit till att de svenska Pisa-resultaten har ökat glöms bort i retoriken, liksom att antalet elever som söker sig till friskolor ständigt ökar.

Det finns många frågetecken kring regeringens propositioner.

Landets barnfamiljer och medarbetare i landets skolor är att gratulera till att hafsverk av de här slagen fastnar i riksdagen. Det är ett tecken på att lagstiftningsprocessen fungerar.

Det, Gunilla Svantorp, är en viktig delseger för oss alla.