Debatt

Skolverkets tidigare gd: Förändra innehållet i skolorna för framtiden

DEBATT. Det är dags att göra en omprövningen av skolans innehåll. Lärare vet hur man lär sig nya saker och de kommer få respekt genom att leda framtidsanpassningen, skriver Mats Ekholm.

Foto: Privat
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Mats Ekholm
seniorprofessor i skolutveckling vid Karlstads universitet, före detta generaldirektör för Skolverket
 
1919, för hundra år sedan, togs ett stort steg in i det moderna liv som skulle komma att föras i Sverige under det sekel som har hunnit gå sedan dess. Den folkskola där alla barn skulle gå under några år av sina liv fick ett nytt innehåll.

Innehållet i det man lär under skolåren är viktigt. Det hjälper till att förbereda unga för vuxenlivet. Det utgör en del av den gemensamhet som uttrycks i tankesätt och känsloreaktioner. Så såg politikerna, som hade makt vid övergången från arton- till nittonhundratalet, på innehållet i skolans ämnen. 1909 hade regeringen tillsatt en kommitté bestående av fem sakkunniga som fick till uppgift att lämna ett förslag på ett förändrat innehåll i folkskolan. Först 1918 var man klar med uppgiften. Efter diskussioner med ecklesiastikministern skedde en del förändringar under året därpå. Ett beslut om ett nytt innehåll i folkskolan fattades den 31 oktober. 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor kunde börja gälla i skolorna från hösten 1920.

Omställning

Den nya undervisningsplanen innehöll en rejäl omsvängning från en religiöst baserad allmogeskola till en förberedelse för deltagande i en liberal och öppen demokrati där arbete flyttade in till fabriker och städer. Tiden för kristendomsämnet och dess stödämnen (som till exempel biblisk historia) minskades från en dryg tredjedel till knappt en tiondel av lästiden.

Inga rejäla omprövningar sedan 1955

Innehållet i undervisningen och lärandet som beskrevs i denna undervisningsplan förändrades först 1955. När läro- och kursplanerna senare under 1900-talet (1962, 1969, 1980, 1994) och på 2000-talet justerades, fick innehållet i undervisningen vara förhållandevis orört i de många skolämnena. Ämnenas innehåll har naturligtvis stämts av mot svängningar i tiden. Inga rejäla omprövningar har dock skett av vilket bredare innehåll som behöver finnas i skolan för att de unga ska kunna möta framtidens krav som vuxna. Skolämnena har inte fått röras och veckoschemats korta pass har bestått, så att undervisningen kan fortsätta på väl upptrampade stigar. Detta trots att mycket i den nära och i den mer fjärran omvärlden kommit att förändras, vilket ställer krav på annat innehåll i lärandet än det som ärvts.

Inför fortsättningen av 2000-talet är det uppenbart att vuxna människor behöver behärska de digitala instrument som det kommer att krylla av. De behöver göra det minst lika skickligt som förra seklets vuxna behärskade olika hjälpmedel som kunde forma och om-forma olika material. Det är också uppenbart att kommande seklers vuxna behöver vara kompetenta att agera varsamt i förhållande till sin livsmiljö och inte fortsätta tidigare generationers oupplysta rovdrift.

Utmanar inte grunddragen i skolinnehållet

Resonemangen håller än, trots att femton år har gått sedan de presenterades. De kan läggas till grund för en omprövning av grundskolans och gymnasieskolans kunskapsinnehåll.

I Sverige har vi tagit många steg för att möta de framtida kraven på de vuxna. Den digitala tekniken arbetas in i skolorna och används till vardags. Men motstånd blossar då och då upp mot det nya som när handdatorer i form av mobiler ska förbjudas. I de läromedel som används återspeglas förändrade synsätt. Anpassningarna som sker är små och utmanar inte grunddragen i skolinnehållet. FN:s generalförsamling förklarade 2002 att världens länder skulle ägna ett decennium (2005 till 2014) åt att ställa om sina utbildningssystem så att utbildningar kom att tjäna framtidens hållbara utveckling.

Politisk glömska

I Sverige genomfördes under 2003 och 2004 en ordentlig genomlysning av hur utbildningssystemets många delar då arbetade för en utveckling som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar (SOU 2004:104). Man fann att många av delarna behövde ställas om och skärpas, så att hållbarheterna skulle kunna bli brett omfattade värden bland framtidens vuxna. De flesta av insatserna som denna utredning tog fram för utbildningssystemet gled stilla in i den politiska glömska som uppstod genom regeringsombildningen 2006. Utbildningspolitik kom mer att handla om ordning och reda i skolorna, betygsfrekvens, betygssteg och inspektion istället för analyser av vad unga behöver lära under skolåren, för att som vuxna veta och kunna det som kommer att krävas.

Föga kontroversiellt

I utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) fördes bland annat resonemang om vilka kunskaper som fordras för att klimatet ska kunna räddas. Resonemangen håller än, trots att femton år har gått sedan de presenterades. De kan läggas till grund för en omprövning av grundskolans och gymnasieskolans kunskapsinnehåll. Givetvis finns det mycket annat att lyfta in i en sådan omprövning som nu är ännu mer angelägen. Tiden har blivit mogen för ett sådant initiativ. Att förnya innehållet i skolans undervisning är politiskt föga kontroversiellt. Alla begriper att vi behöver göra något med hjälp av utbildning för att möta framtiden mer begåvat, än att bara fortsätta med samma visa som vanligt.

Gå i spetsen

Naturligtvis innebär varje nyordning av innehållet i lärandet i skolorna att politiska partier kommer att hålla fram sina favoriter. Det kan de behöva göra i en genomgripande debatt om skolans framtidsinnehåll, så att de kan enas om det nya innehållet. Givetvis skulle ett sådant initiativ vara till bekymmer för delar av lärarkåren i skolorna. Deras yrkesinsatser kan vara av ett sådant slag att de i framtidens skola inte direkt kan göra det som de gjort sedan länge. Men lärare vet hur man gör när man lär. De kommer själva att lära nytt. Lärarna är en av samhällets mest framtidsinriktade yrkesgrupper. De förtjänar hög respekt. Den kommer de att vinna genom att gå i spetsen för framtidsanpassningen av skolans inre arbete och innehåll.

Visa att ni också kan dra lärdomar

Det vore synd att missa tillfället att ta tillvara lärdomen som politikerna gav uttryck för 1919. Den att innehållet i skolans undervisning behöver formuleras om när framtidens krav på de vuxna blir tydliga och inte står i samklang med vad som händer inne i skolorna. Politiker i alla läger – visa att ni också kan dra lärdomar som bär in i framtiden. Skapa nytt innehåll i skolorna!


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00