Debatt

Skolledarna: Sverige måste kraftfullt satsa på sina rektorer

DEBATT. Det är bra att lärarnas löner har ökat, men det blir ett problem när skolledarnas löner inte följer efter. Om inte regeringen agerar nu riskerar vi att få en ledarkris i svensk skola, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Det är inte många lärare som kommer tacka ja till ett jobb som skolledare så länge det innebär en lägre lön, skriver debattören. 
Det är inte många lärare som kommer tacka ja till ett jobb som skolledare så länge det innebär en lägre lön, skriver debattören. Foto: Heiko Junge/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Matz Nilsson
Förbundsordförande, Sveriges skolledarförbund

 

Sveriges skolledare, lärare och elever har på ett utomordentligt sätt klarat den första vågen av pandemin. Ett kraftfullt ledarskap skapade på några få veckor en ”ny” skola, där distans- och fjärrundervisning blev vardag, där barn i förskolan kunde försäkras en fortsatt bra verksamhet, elever i grundskolan kunde garanteras en säker och trygg skoldag, och elever i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning fick möjlighet att ställa om för att genomföra sina studier i hemmet.

Det har krävt ett målmedvetet ledarskap och jag kan med glädje och stolthet konstatera att det finns bland våra medlemmar. Sveriges skolledare tar och har tagit ett stort ansvar.

Riskerar en ledarkris

Men samtidigt är jag mycket bekymrad för rekryteringen av skolledare. Min oro har dessutom ökat under de senaste månaderna när jag ser att många skolledare arbetar på gränsen till sin förmåga, hur resurserna, trots stora satsningar, tenderar att urholka skolan nu och även kommande år. Hur mina medlemmar får dubbla signaler, från stat och från sina huvudmän om styrningen av skola.

Framgångsrika lärare i till exempel Malmö tackar nej till att bli ledare, eftersom lönen är högre och ansvaret mindre som lärare. 

Matz Nilsson
Sveriges skolledarförbund

Sverige måste nu kraftfullt satsa på sina rektorer. Vi riskerar på allvar en ledarkris i svensk skola. Nu måste regeringen agera.

Fel att lärare tjänar mer

För det första: Det behövs en lönesatsning på skolledarna. När regeringen satsade på Sveriges lärare genom lärarlönelyftet var det med vårt stöd, men samtidigt betonade Sveriges skolledarförbund vikten att på samma sätt satsa på skolledarna. Vi såg framför oss att karriärlärartjänsterna skulle göra skolledarjobbet mindre attraktivt när skolledarlönen inte avspeglade ansvarsavståndet.

Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.
Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund. Foto: Martin Lindeborg/Sveriges Skolledarförbund

Vi har tyvärr fått rätt – många lärare tjänar i dag mer än de skolledare som sätter deras lön. Avståndet måste återupprättas, ett rektorslönelyft måste inrättas.

Tackar nej till ledarjobbet

För det andra: Återinför tillägget för rektorer på 10 000 kronor i månaden i skolor med stora utmaningar. Det vore en snabb, och inte särskilt kostsam, åtgärd som skulle visa regeringens vilja att satsa på landets rektorer. När statsbidraget för karriärtjänster nu slås samman till ett, har tillägget slopats. Framgångsrika lärare i till exempel Malmö tackar nej till att bli ledare, eftersom lönen är högre och ansvaret mindre som lärare. Samma sak sker bland annat i Motala.

Ta krisen på allvar

Sveriges skolledare trivs med sina jobb. De är beredda att ta ansvar och hugga i när det behövs. Men vi måste också se att huvudmän och stat tar den ökade arbetsbelastningen, det minskade ansvarsavståndet, och inte minst, den rekryteringskris som är uppseglande på allvar.

Nämnda personer

Matz Nilsson

Förbundsordförande Sveriges skolledare
Linnéuniversitetet och Linköpings universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00