Skolinspektionens gd: "Vi i ledningen måste följa upp"

Riksrevisionen skriver i sin granskning att Skolinspektionen inte prioriterat resurser för detta och att inspektörerna får göra uppföljningsbesök i mån av tid. Hur kommer det sig att ni prioriterar otillräckliga resurser för uppföljningsbesök efter tillsynsbesluten? 

– Vi jobbar situationsanpassat och vi gör resursavvägningar. På skolor där man ser allvarligare brister, lägger vi mer resurser. I andra fall har vi baserat det på skriftlig redovisning, där det kan kompletteras med en telefonintervju. Vi har bedömt den avvägningen som rimlig och att en skriftlig redovisning kan vara tillräcklig i vissa fall. 

I Skolinspektionens ärenden med brister i trygghet och studiero, avslutas mer än hälften av ärendena genom att huvudmannen endast skriftligt redovisat åtgärder. Blir inte Skolinspektionens tillsyn verkningslös om ni inte säkerställer genom uppföljningsbesök att förändring har skett? 

– Ibland har vi säkerställt åtgärder genom skriftliga redovisningar och telefonsamtal. För en utomstående är det inte alltid lätt att se. I vissa fall har det varit så att man inte tydligt dokumenterat. I andra fall har det handlat om att man inte prioriterat ett uppföljningsbesök där, för att man prioriterat andra ärenden med allvarligare brister.  

När det gäller brister i trygghet och studiero, så går det i vissa fall bra att redovisa skriftligt. Det kan handla om att det fattas en skrivelse eller rutin i deras policy.

– Vi har resurser, men vi måste välja att använda dem rätt. Då har vi prioriterat de mer allvarliga bristerna. 

– När det gäller brister i trygghet och studiero, så går det i vissa fall bra att redovisa skriftligt. Det kan handla om att det fattas en skrivelse eller rutin i deras policy.  
 
Skolinspektionen motiverar sällan varför de beslutat att avsluta ärendet. Det leder i sin tur att myndighetens verksamhet blir mindre transparant, enligt Riksrevisionen. Hur ska ni säkerställa att er myndighetsutövning och era beslut blir mer transparent?  

– Vi drar igång ett utvecklingsarbete, det är redan gjort på flera punkter. Nu kommer vi jobba med en samordningsfunktion, med riktlinjer så man arbetar likvärdigt. Det finns redan processbeskrivningar och riktlinjer i dag. Sen har jag bedömt att det inte är tillräckligt, vi behöver också en samordningsfunktion. Den ska säkerställa att det blir implementerat. Samordningsfunktionen handlar om bättre intern kontroll. Men sen behövs mer stöd till våra inspektörer om hur de ska dokumentera.  

– Vi i ledningen måste följa upp att detta görs och att det blir likvärdigt.