Skolforskning ska komma närmare läraren

INTERVJU. Skolforskningsinstitutet är en minimyndighet som inte bara ska identifiera matnyttig forskning för lärare utan också se till att forskningen kommer ut i de svenska klassrummen.

När krismiljarder, snabbutredningar och breda politiska uppgörelser kännetecknar skolpolitiken ska Skolforskningsinstitutet borga för ett långsiktigt och stabilt arbete. Myndigheten ska göra forskningssammanställningar och initiera ny forskning inom den del av kunskapsområdet där saknaden är som störst.  

– Det är delvis en bristvara. Forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området rör sig ofta på systemnivå, mer teoretisk forskning, säger Lena Adamson i en intervju med Altinget. Hon är direktör och myndighetschef vid Skolforskningsinstitutet.

Användbart i undervisningen

Skolforskningsinstitutet ska fokusera på forskning som är praktiknära och direkt användbar i undervisningen både för forskningssammanställningar och forskningsanslag.

– Vårt uppdrag är klassrumsnära och handlar om undervisningens planerande, genomförande och utvärdering, säger Lena Adamson.

Hon drar paralleller till den medicinska forskningen och jämför Skolforskningsinstitutets ansvarsområde med klinisk forskning, medan en stor del av den nuvarande utbildningsvetenskapliga forskningen mer kan jämföras med grundforskning, som ger svar på andra frågor än de som ställs i den dagliga praktiken.

Skolforskningsinstitutet är en liten myndighet med cirka 15 medarbetare. Den bildades vid årsskiftet. Men Lena Adamson utsågs till chef först i juni och tillträdde i september.

Väntar på beslut från regeringen

Myndigheten har två beslutande organ, ett vetenskapligt råd och en skolforskningsnämnd. Nämndens ledamöter består av forskare och lärare eller annan personal inom skolan. Det vetenskapliga rådet är ännu inte utsett utan Lena Adamson väntar på regeringens beslut.

Nämnden fattar beslut utifrån underlag från institutet om vilka systematiska översikter som ska göras samt tematiska inriktningar för myndighetens forskningsanslag.

Det vetenskapliga rådet fattar beslut om vilka projekt som faktiskt får anslag

– Forskningen som bedrivs med våra medel ska vara av samma höga kvalitet som hos vilket annat forskningsråd som helst, säger Adamson. Den första utlysningen kommer att ske under våren.

Det andra området är däremot i full gång, att sammanställa forskning på ett systematiskt och vetenskapligt sätt – systematiska forskningsöversikter. Myndigheten arbetar med fyra sådana översikter (se fakta intill).

– Här började vi med fokusgruppsmöten med ett hundratal lärare, organisationer och myndigheter för att vaska fram vad det är för områden man behöver kunskaper om. Sedan bearbetade vi detta och kom till fram till 12-13 områden som fortfarande var väldigt övergripande men där ett gediget arbete med förstudier ledde till nämndens beslut om fyra översikter.

Omfattande jobb för att hitta en smal fråga

Lena Adamson påpekar att systematiska översikter är ett omfattande arbete, där transparens och systematik är ledord. Det är en mödosam process att avgränsa och formulera en relevant forskningsfråga som översikten ska besvara. Frågan måste vara smal.

– Annars hamnar man i ett ogörligt tillstånd med tusentals artiklar och det blir inte användbart.

Nästa steg är att söka efter all forskning på området framförallt i de internationella databaserna och sedan kvalitetsgranska, systematisera och sammanställa dessa. Skolforskningsinstitutets anlitar externa forskare för mycket av detta arbete.

– Lite grovt uppdelat så står vi för metodiken och de för sakkunskapen på respektive område.  

Lena Adamson menar att översikterna också hänger ihop med myndighetens andra verksamhet, att initiera ny forskning.  

– När man gör översikter så ser man kunskapsluckorna i forskningen. Därför kan det bli som så att översikterna leder fram till olika teman för de årliga utlysningarna av forskningsanslaget.

Skolforskningsinstitutet är minstingen bland skolmyndigheterna. Och är den myndighet som är minst lämpad för brandkårsutryckningar.

– Det här är ingen snabbfotad myndighet. Snittiden för en systematisk översikt är ett till ett och ett halvt år. Vi får tänka på hur vi kan bidra på ett långsiktigt vis.

Mäktar inte med nya uppdrag från regeringen

För att kunna jobba mer långsiktigt hoppas Lena Adamson att inte behöva få nya löpande uppdrag från regeringen, vilket är vanligt bland de andra Skolmyndigheterna.

– Vi vill inte jättegärna få en massa regeringsuppdrag just nu. Det mäktar vi inte med under vår uppbyggnadstid, men gärna längre fram. 

En stor utmaning för Lena Adamson är hur myndigheten ska nå ut med resultaten av forskningen.

– Det är egentligen det svåra uppdraget. Om det här ska bli något annat än hyllvärmare handlar det om att överbrygga gapet mellan forskning och praktik, och det är ju många som har misslyckats med det tidigare.

Adamson anser att det mycket handlar om inställning.

– Vi samarbetar. Vi kommer inte med rekommendationer. Vi kommer att samverka med Skolverket och även Specialpedagogiska skolmyndigheten. Men här måste vi tänka innovativt, säger hon och nämner att institutet bygger upp ett kontaktnät med huvudmän, organisationer och forskare.

– Jag skulle vilja ha ett antal lärare i en grupp som kan pröva något av det vi finner i de kommande översikterna i sin verksamhet. Då kan vi få återföring. Dessutom kan vi få lokala spridningseffekter.

Adamson nämner också att de regionala utvecklingscentrum, som fungerar som en bro mellan lärosätet i regionen och regionens huvudmän, är viktiga samarbetspartner för Skolforskningsinstitutet.

Betungande ska bli berikande

En del i det långsiktiga arbetet där Lena Adamson hoppas att forskning kan ändra vardagen för lärare handlar om det som i dag kan upplevas som ett problem med att skolan ska svara mot varje elevs enskilda behov.

– Det blir uppenbarligen väldigt ofta i form av det som kallas eget arbete. Det är naturligtvis väldigt tungt för den enskilda läraren som de facto har ett arbete som bygger på undervisning i grupp. Jag hoppas vi kommer att kunna bidra med att vända perspektivet med kunskap om undervisningsmetoder där man snarare tar till vara på elevernas olikheter i en grupp.

Även om Skolforskningsinstitutet är ensamt på sitt område finns det parallellmyndigheter på andra områden.  

Liten myndighet med två syskon

– Vi är undervisningsområdets SBU. Det är vår storasystersmyndighet. De har gjort ett pionjärarbete på hälso- och sjukvårdssidan. Det tog ett antal år men nu har de hög legitimitet.

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, utvärderar metoder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. En annan verksamhet som Adamson lyfter fram i sammanhanget är Mistras råd för evidensbaserad miljövård, Eviem, som gör systematiska översikter på miljöområdet.

– Vi formar nu ett nätverk med Eviem och SBU och är även med i ett internationellt nätverk.

Forrige artikel Mindre detaljstyrning av offentlig sektor Mindre detaljstyrning av offentlig sektor Næste artikel Yrkeshögskolan säkert jobbkort
M och Ekström om YH: Öka antalet kurser

M och Ekström om YH: Öka antalet kurser

YRKESHÖGSKOLA. Både Moderaterna och regeringen vill bygga ut YH, trots senaste expansionen. Men hur man lockar fler sökande skiljer sig åt mellan partierna.