Skolreformer boven bakom psykisk ohälsa

KORTNYTT. De förändringar som har skett inom skolan sedan 1990-talet är den mest troliga orsaken till att den psykiska ohälsan hos barn i åldern 13 till 15 år har fördubblats sedan 1980-talet, enligt Folkhälsomyndigheten. 

Andelen i åldern 13 till 15 år som upplever återkommande symptom på stress och psykisk ohälsa har fördubblats från 1985 till 2014, exempelvis nedstämdhet, magont och sömnsvårigheter.

Folkmyndighetens undersökning visar att den främsta troliga orsaken till den ökade psykiska ohälsan i åldern 13 till 15 år finns inom skolan. Skolan har genomfört flera förändringar sedan 1990-talets början. Exempelvis har nya betygssystem, kommunaliseringen och friskolereformen genomförts under den här perioden. 

Mellan åren 1995 och 2012 sjönk högstadieelevers skolprestationer enligt undersökningarna Pisa och TIMSS. Detta har tidigare forskning visat på ökar risken för psykosomatiska symptom, symptom som berör både kropp och själ.  

Allt fler elever uppger också en upplevd stress över skolarbetet. Bland denna grupp är det vanligare med psykosomatiska symtom. Utvecklingen av andelen som upplever stress har i stora drag följt utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut. 

– Det finns tydliga tecken på samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för psykosomatiska besvär. Långvarig stress är också någonting som påverkar hälsan negativt, säger Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande. 

Folkhälsomyndigheten skriver att den svenska skolan behöver stärkas. Förslag på hur man kan stärka skolresultaten har tidigare lyfts av Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00