SKL: Satsningen på utbyggd folkhögskola måste finansieras fullt ut

Av: Karin Thomasson,
4:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Det är positivt att regeringen vill göra det möjligt för fler att studera på folkhögskolor, men satsningen är inte fullt ut finansierad. Det måste den bli för att inte riskera att tvinga fram skattehöjningar eller omprioriteringar i välfärden.

Kapacitet och behov finns

Folkhögskolorna bidrar till minskade klyftor i samhället och höjer utbildningsnivån bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Under fler år har andelen utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning och lågutbildade ökat bland folkhögskolans deltagare. Det är därför positivt att regeringen ser folkhögskolorna som en resurs och nu vill satsa på denna utbildningsform. Från och med 2018 avser regeringen avsätta extra resurser till folkhögskolorna för att möjliggöra 5 000 fler utbildningsplatser.

Samtliga folkhögskolor har därför under hösten fått lämna in önskemål till Folkbildningsrådet om hur stor utökning man kan och vill göra. I stort sett alla folkhögskolor vill utöka sin verksamhet, vilket visar att det både finns kapacitet och behov av fler studieplatser. Problemet är att satsningen inte är finansierad fullt ut.

Mobilitetsstödet

Om statliga åtgärder medför extra kostnader lokalt och regionalt så ska staten också ersätta dessa

Landsting och regioner bidrar i dag till folkhögskolornas finansiering med ungefär en tredjedel. Det sker dels genom ägarbidrag till de egna folkhögskolorna, ett 40-tal av landets 150 folkhögskolor ägs av landsting och regioner, och dels med bidrag till de rörelsedrivna folkhögskolorna i det egna landstinget och regionen. Dessutom stimulerar, och möjliggör, landsting och regioner att invånarna kan studera på vilken folkhögskola i landet som helst, genom det så kallade mobilitetsstödet.

Full finansiering

Landsting och regioner kan förstås styra utökningen av studieplatser till sina egna skolor, men den stora ökningen av platser kommer att ske på rörelsefolkhögskolorna. Skulle dessutom exempelvis hälften av deltagarna på de extra 5 000 platserna studera utanför sin egen region, då kommer mobilitetsstödet att öka med 35 miljoner kronor.

Sådana ökade kostnader finns det inte utrymme för regionalt. Speciellt med tanke på att budgeterna för kommande år redan är fastslagna i de flesta regioner och landsting. Att öka landstingens och regionernas kostnader på detta sätt är inte heller förenligt med den så kallade finansieringsprincipen som gäller mellan staten och kommuner, landsting och regioner. Om statliga åtgärder medför extra kostnader lokalt och regionalt så ska staten också ersätta dessa. Kommuner, landsting och regioner ska inte behöva täcka ökade kostnader med varken skattehöjningar eller omprioriteringar bland välfärdens verksamheter.

Vi uppmanar regeringen att följa denna princip. Ska satsningen på folkhögskolan bidra till ett nationellt kunskapslyft, då måste den också vara finansierad fullt ut.