Saco: Anpassa utbildningarna till dagens krav

DEBATT. Eftergymnasial utbildning behöver utvecklas för att möta behoven av vidareutbildning. Både högskola och yrkeshögskola behöver breddas för att kunna vidareutbilda även yrkesverksamma, skriver representanter från Saco.

Av: Göran Arrius 
ordförande Saco
Ana Andric
utredare Saco
Håkan Regnér
ekonom Saco
 
Samhället är kunskapsintensivt. Allt fler jobb kräver allt mer kompetens. På arbetsmarknaden märks det genom att gymnasieutbildning numera är grundkravet för anställning. I nästa lågkonjunktur är det därför troligt att fler av de som drabbas kommer ha en relativt stark utbildningsbakgrund. Anpassas utbildningssystemen nu, kan kommande omställningar gå snabbare.

Lämpad att möta nya krav

Högskolan kan göra mer när det gäller att erbjuda fristående kurser. Men yrkeshögskolan är särskilt lämpad för att möta nya krav från arbetsmarknaden. Utbildningsutbudet dimensionernas utifrån arbetsmarknadens behov och arbetsgivarna är med i utformning och genomförande. Med små förändringar kan yrkeshögskolan öka utbudet av kvalificerade utbildningar och kurser för de med högskoleutbildning eller yrkeserfarenhet.

Byte av yrkesbana

Utbildningssystemet blir också effektivare om samarbetet stärks mellan högskolan och yrkeshögskolan. Redan idag rör sig studenter mellan utbildningsformerna. Till exempel visar statistik från myndigheten för yrkeshögskolan att en tredjedel av de antagna 2017 hade någon eftergymnasial utbildning. 13 procent hade en eftergymnasial utbildning längre än tre år. Det indikerar att högskoleutbildade söker sig till yrkeshögskolan främst för att byta yrkesbana snarare än vidareutbildning. Men vidareutbildningen skulle också kunna öka i yrkeshögskolan.

För att öka möjligheterna för livslångt lärande i yrkeshögskolan krävs det minst tre förändringar av gällande regler:

1. Lagändring som tillåter högre förkunskapskrav och förändrade examenskrav

Sökande till yrkeshögskolan måste uppfylla grundläggande behörighet. För vissa kurser och utbildningar borde det tillåtas att ställa högskoleutbildning eller yrkeshögskoleexamen som förkunskapskrav. Utbildningarna skulle dessutom kunna effektiviseras om kraven för att nå examen inte styrs av deras längd. För det krävs lagändringar. Vi tror att det kan bidra till att utveckla fler kvalificerade yrkesutbildningar. Det gör det också möjligt för de med en yrkeshögskoleexamen att fördjupa sina kunskaper.

2. En riktad ansökningsomgång för kvalificerad yrkesutbildning

En gång om året kan utbildningsanordnare ansöka om att få ingå i yrkeshögskolan för att bedriva utbildning. Då konkurrerar utbildningar på olika nivåer om samma pengar. Resurserna bör separeras mellan nivåer, och det ska ställas högre krav på utbildningar som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

3. Öka utbudet av flexibla upplägg

All utbildning i yrkeshögskolan behöver inte leda till en examen. För personer i behov av kompetensutveckling är kortare intensiva utbildningar och kurser att föredra.

Våra förslag öppnar för mer kvalificerad yrkesutbildning i yrkeshögskolan, vilket stärker möjligheterna till livslångt lärande för yrkeserfarna och högskoleutbildade. Förslagen bidrar också till att utveckla det eftergymnasiala utbildningssystemet och anpassa det till nya krav från arbetsmarknaden.

Forrige artikel Statsvetare: Förvånande valrörelse – skolfrågor överskuggades Statsvetare: Förvånande valrörelse – skolfrågor överskuggades Næste artikel Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan Debatt: Politiker måste ta beslutet om elevhälsan