Så gick det för Alliansens stridspunkter om skolan

Snabbt efter valförlusten förklarade Alliansen att den ska driva sju punkter om skolan i riksdagen. Siktet är, och har varit, inställt på att kunna fälla regeringen. Läget efter åtta månader kan sammanfattas:

• Mer idrott i skolan – nej
• 10-årig grundskola ­– nja
• Betyg från årskurs fyra – nja
• Möjlighet att lämna ordningsomdömen på högstadiet och gymnasiet – nja
• Gymnasiet ska vara frivilligt – ja
• En rättighet att läsa in högskolebehörighet – inte en skyldighet – ja
• Möjligt och tillåtet att fira skolavslutning i kyrkan – ja

Mer idrott i skolan – nej

Här får inte Alliansen något stöd från Sverigedemokraterna. Både Alliansen och SD vill ha mer idrott i skolan. I Alliansens alternativ sker det på bekostnad av mindre tid för ”Elevens val”. Enligt Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson för SD, kommer partiet inte att stödja det förslaget. Han menar att "Elevens val" kan vara enda tillfället som högpresterande elever får chans att djuploda sig i sina favoritämnen. Därmed saknas det en majoritet i riksdagen.

10-årig grundskola – nja

Frågan behandlas nu i utbildningsutskottet. Alliansen, med stöd av Sverigedemokraterna, vill att den tioåriga grundskolan inte innehåller en förskoleklass. Men regeringen utreder frågan. Och utredarens direktiv är att förskoleklassen på något sätt ska vara klar.

Sannolikt kommer riksdagen att rösta för ett tillkännagivande från Alliansen om detta den 20 maj. Men det är regeringen som har utredningsmakten. Oppositionen kan visserligen senare fälla regeringens förslag när det kommer till riksdagen, men effekten då blir att allt förbli som i dag.

Betyg från årskurs fyra – nja

Frågan är mer eller mindre avförd från den politiska debatten med kompromissen om försök med betyg i årskurs 4 i maximalt 100 skolor.  

Möjlighet att lämna ordningsomdömen på högstadiet och gymnasiet – nja

Alliansen får av allt att döma stöd för detta av SD som egentligen vill ha ordningsomdömen direkt i årskurs 1. Men Alliansen vill att omdömen ska införas först från årskurs 7. Regeringen har inte visat något intresse för detta. Snarare tvärt om.  Regeringen går inte vidare med den utredning från i höstas som tog upp frågan.

Även här lär riksdagen komma med ett tillkännagivande den 20 maj och uppmana regeringen att införa omdömen. Men regeringen är inte bunden att komma med lagförslag i frågan.  

Gymnasiet ska vara frivilligt – ja

Regeringen utreder, att som ett alternativ, se om gymnasiet kan vara obligatoriskt för alla under 18 år. Alliansen och Sverigedemokraterna säger nej till detta. De har även kommit med ett tillkännagivande om att detta. Eftersom motståndet är kompakt är det osannolikt att regeringen kommer att föreslå något sådant. Det lär i stället bli andra förslag för att öka genomströmningen på gymnasiet.

En rättighet att läsa in högskolebehörighet – inte en skyldighet – ja

Här är det låsta positioner. Även denna fråga ska gymnasieutredningen titta på. I direktiven till utredaren står det att ”alla nationella program i gymnasieskolan bör i fortsättningen erbjuda en bred gemensam kunskapsbas som ger grundläggande behörighet till högskolan.”

Riksdagen har tidigare i år anmodat regeringen att återkomma med ett lagförslag om att högskolebehörighet ska vara en rättighet.

Men regeringen är inte bunden till detta. Däremot blir det problem för regeringen när, eller om, den kommer med ett förslag, om att införa behörighet som en skyldighet.

Möjligt och tillåtet att fira skolavslutning i kyrkan – ja

Här sker något så ovanligt att riksdagen självt tagit fram ett eget lagförslag. Det är baserat på det förslag om den borgerliga regeringen lät utreda före valet. Det förslaget var ute på remiss och har fått mycket besk kritik från myndigheter och organisationer. Men riksdagsmajoriteten väljer ändå att gå vidare med det. Däremot kan det bli försenat. Enligt planen skulle detta tas upp tillsammans med alla övriga punkter i utbildningsutskottets ärende om ”Skolväsendet”. Men sannolikt lyfts förslaget om skolavslutningar ut ur ärendet och behandlas separat av riksdagen senare.