Riksdagen vill inte ha förskoleklass

Riksdagen har beslutat om inte mindre än fem tillkännagivanden på skolans område. Tioårig grundskola, mer idrott, digitala nationella prov med extern rättning, ett digitaliseringslyft för lärare samt att det ska bli fritt fram med skolavslutningar i kyrkan. Det är alliansen och Sverigedemokraterna som har röstat för. 

Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, tycker att oppositionen har helt fel fokus och grottar ner sig i detaljer. I riksdagsdebatten inför besluten refererade hon till debatten för ett år sedan då hon påtalat vikten att politikerna i riksdag och regering tar sitt ansvar.

– Men när jag sa att det för politiker på riksnivå är helt avgörande att vi tar vårt ansvar, gör vår del och inte lägger oss i fel frågor kunde jag väl inte ana att vi ett år senare fortfarande skulle ha debatt och tillkännagivanden om skolavslutning i kyrkan, trots att det inte finns något reellt problem, eller tillkännagivanden om nationella prov trots att en utredning just lämnat förslag som nu bereds, sade Hallengren 

Oppositionen irriterad

När det gäller tioårig grundskola vill regeringen att förskoleklassen blir obligatorisk. Det ligger som ett förslag från Grundskoleutredningen och bereds nu i Regeringskansliet. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har sagt att han tror att det finns goda möjligheter att hitta en uppgörelse med oppositionen.

Det är andra året i rad som oppositionen kommer med ett tillkännagivande om detta. Oppositionen har under resans gång blivit provocerad av att inget hänt med det första tillkännagivandet. Det som istället har hänt är att Grundskoleutredningen lämnat förslag om att förskoleklassen ska kvarstå som den är men att den inräknas i grundskolan och därmed blir obligatorisk.

Avslutningar i kyrkan

Oppositionen vill även att det ska bli tillåtet att fira skolavslutningar i kyrkan. Det sker visserligen redan nu men många har påpekat att dagens regler är otydliga. Därför har riksdagen nu bestämt att regeringen ska jobba för att följande formulering införs i skollagen: ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara ickekonfessionell. Trots första stycket får det i annan utbildning än undervisning förekomma enstaka konfessionella inslag som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Deltagandet i sådana delar av utbildningen som innehåller konfessionella inslag ska vara frivilligt.”

Mer idrott

På liknande sätt har oppositionen enats och fått majoritet i riksdagen om att införa mer idrott i skolan. Både Alliansen och Sverigedemokraterna har velat det länge. Ett ytterligare tillkännagivande gäller de nationella proven. Oppositionen vill att dessa ska bli digitala och rättas av externa examinatorer. Regeringen har utrett frågan och förslaget i den utredningen är att proven ska bli digitala och rättningen ska ske av någon annan än elevens lärare. Men systemet ska vara på plats först år 2022. Oppositionen har tidigare påpekat att det är mer bråttom än så. 

Det sista tillkännagivandet handlar om att regeringen bör utreda ett nationellt digitalt lärarlyft. I uppdraget bör det ingå att se över vidareutbildning i digitala verktyg för lärare.