Svenska elever får mer matematik

Riksdagsmajoriteten bestående av  allianspartierna och Sverigedemokraterna har gett regeringen i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag som gör detta möjligt. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget. Förslaget debatterades på torsdagen i förra veckan i riksdagen.

Även om Socialdemokraterna och Miljöpartiet i riksdagen är negativt inställda till riksdagsmajoriteten har utbildningsdepartementet tidigare meddelat att man inte ser några problem med utskottets förslag. 

Samtidigt sade riksdagen nej till flera andra förslag från oppositionen som rör grundskolan. 

Fler motioner bakom förslaget 

Bakgrunden till riksdagens krav om mer matematik är förslag i motioner från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Politikerna pekar på en lång period av försämrade kunskaper.

”Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat sedan 2006. Det kan till stor del förklaras av att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat”, skriver alliansföreträdarna i utbildningsutskottet. Sverigedemokraterna röstade för Alliansens förslag.  

Matematikundervisningen har ökat

Redan i dag har matematikundervisningen ökat sedan mattelyftet infördes. Men reformen har främst fördelats på årskurs 1-3, enligt Skolverket. Riksdagen anser att det är otillräckligt, och vill se satsningar riktade till högstadieelever.

Alliansen och Sverigedemokraterna anser att fler elever godkända i matematik bidrar till att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar. I ett internationellt perspektiv är undervisningstiden i matematik fortfarande låg i Sverige, resonerar de.

S, V och MP reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar att lärare, rektorer och elever måste få arbetsro. ”Regleringar av grundskolans timplan bör därför behandlas i ett samlat grepp och beredas på ett seriöst sätt”, skriver de i en reservation. 

Riksdagen röstade även om förlängd skolplikt i grundskolan. Allianspartierna föreslår att grundskolan ska kunna vara 10 år för elever som saknar behörighet till gymnasiet. "Andelen elever som efter årskurs 9 inte når upp till kraven uppgår till ca 12 procent. Dessa elever kan behöva mer tid för att kunna få den behörighet som krävs", skriver de i en gemensam motion. Men riksdagen röstade ned det förslaget med motiveringen att regeringen nu utreder frågor som har med grundskolans längd att göra.

Riksdagen sade nej till ett förslag från Sverigedemokraterna om att skrota den obligatoriska modersmålsundervisningen, fast med undantag för de nationella minoritetsspråken. Sverigedemokraterna anser att modersmålsundervisningen är ett intresse för den enskilda familjen och därför ska också familjen ska stå för kostnaderna. 

Drös av motioner får avslag

Riksdagen röstade nej till en stor mängd motioner från alla riksdagspartier med olika förslag för att öka kunskapsnivån i svenska skolan. 

Regeringspartierna och Vänsterpartiet förtydligar att den kommande utbildningspolitiken ska vridas i den riktning som föreslogs i regeringens budgetproposition. Det innebär, enligt ett särskilt yttrande från utbildningsutskottet:

• Tidiga insatser. "Alla barn och elever ska i tid få det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. Att varje barn och elev får möjlighet att utvecklas och utmanas genom årskurserna är en förutsättning för att lusten för lärande ska växa genom tonåren och in i vuxenlivet."
• Attraktivitet för läraryrket. "Alla elever ska få möta kunniga och engagerade lärare som känner sig högt värderade i sitt yrke.
• Jämlika förutsättningar. "Alla elever ska få det stöd som behövs för att kunna utvecklas efter sina förutsättningar i skolan."