Regeringen ökar detaljstyrningen av välfärden med 50 procent

Generellt sett kan det vara svårt att mäta detaljreglering i kronor och öre. Men på ett område går det. Det gäller statens bidrag till kommuner och landsting. Här kan staten välja mellan generella eller specialdestinerade bidrag. De generella fördelas utan krav på motprestation eller anvisning om vad pengarna ska användas till. De specialdestinerade, däremot, är villkorade. Det är pengar som en kommun eller ett landsting får för ett speciellt ändamål. Det kan vara en speciell typ av vidareutbildning av lärare (matematiklyftet), eller instruktion om vilka barn som ska ersättas för vilka synhjälpmedel (regeringens nya glasögonbidrag som riksdagen röstade igenom så sent som förra veckan).

Skolan och vården är de två områden som detaljstyrs mest med riktade statsbidrag. Anledningen är att det är kommunerna respektive landstingen som har huvudmannaskapet och svarar för merparten av finansieringen, med andra ord är statens makt begränsad. Då krävs det kreativa lösningar och specialdestinerade statsbidrag är en.

Negativa konsekvenser

Men nu verkar det ske en omsvängning inom regeringen – att döma av artikeln på DN-debatt.  De tre ministrarna redogör för negativa konsekvenser med bidragen:

• Ökad administration.
• En styrning som ger felaktiga drivkrafter.
• Omständliga att ansöka om och redovisa.
• En detaljreglering som inte är ändamålsenlig.
• Leder till ökad kostnadsutveckling i kommunerna.

Läget nu är att de riktade statsbidragen uppgår till drygt 60 miljarder kronor. Så utifrån ministrarnas självinsikt om bidragens skadeverkningar borde prognosen vara att detta belopp sjunker. Men det ökar med 30 miljarder, eller 50 procent, fram till 2018. Detta enligt regeringens budgetproposition. Enligt samma källa kommer de generella statsbidragen att ligga stilla på cirka 90 miljarder under perioden. Men då är inte de 10 miljarderna medräknade som regeringen därefter har beslutat om i extra bidrag till kommuner och landsting för att hantera flyktingsituationen. Dessa pengar är av typen generella bidrag. Oavsett detta kommer de specialdestinerade öka kraftigt och utgöra en allt större andel av de totala bidragen under de kommande åren.

Frågan om riktade statsbidrag har legat och puttrat under flera år. Sveriges kommuner och landsting, flera myndigheter och delar av oppositionen är mycket kritiska till utvecklingen.

Alliansen vill minska bidragen

När jag under den senaste månaden har intervjuat de ekonomiskpolitiska talespersonerna har jag tagit upp frågan om riktade statsbidrag.

Emil Källström (C) är den som tveklöst är argast över utvecklingen.

– Fortsätter vi så här har vi avskaffat det kommunala självstyret via specialdestinerade statsbidrag, sade han.

Han pekar på bristande effektivitet. När alla kommuner ska dela på pengarna blir det ytterst små belopp för kommunerna för varje bidragstyp. Pengarna gör liten skillnad i praktiken och stora belopp går till att betala tjänstemän som administrerar bidragen.

Folkpartiets Erik Ullenhag (L)  är inte lika frän i kritiken. Men tycker att utvecklingen har gått för långt och att det borde leda till diskussion om vem som ska ansvara för skola och vård.

– Vår slutsats av det är att vi i stället ska förstatliga skolan. Vi bör renodla det som är kommunalt, sade han.

Även Ulf Kristersson (M) är inne på de mer principiella frågorna.

– Vi har aldrig satt ner foten om hur mycket kommunalt självstyre vi ska ha i Sverige. Vilka frågor ska ligga lokalt, vilka nationellt, sade han i intervjun med Altinget.

Jakob Forssmed (KD) ser styrproblem med bidragen.

– Vi är kritiska till riktade statsbidrag. Det är för många. Det blir svårt att planera. Kommuner och landsting kan inte göra det som de är bäst lämpade att själva bestämma. Det är i grunden ett rätt dåligt sätt att styra. Men det kan finnas skäl för staten att i vissa fall ha riktade statsbidrag.

Den som uttryckte sig mest positiv till styrformen i intervjuerna med ekonomiskpolitiska talespersoner var Sverigedemokraterna.

– Vi gör det själva, så jag vill inte kritisera regeringen för det. Ska vi ha en likartad välfärd behövs det en ganska tydlig statlig styrning. Det är bra i grunden, sade Oscar Sjöstedt.

Situationen är alltså den att allianspartierna vill minska de riktade bidragen. De två regeringspartierna vill detsamma. Den politiska samstämmigheten är stor, ändå är prognosen att detaljstyrningen ökar med 50 procent bara de närmsta tre åren.