Piratpartiet: Offentlig sektor hänger inte med i utvecklingen

Digitaliseringen av samhället och offentligheten är en av de stora samtidsfrågorna som förtjänar att tas på största allvar. Vi behöver välfungerande, säkra och kostnadseffektiva lösningar i stället för undermåliga it-projekt som blir ekonomiska slukhål.

• Skolplattformen i Stockholm är ett typiskt påkostat exempel som både lärare, föräldrar och elever anser vara användarovänlig.
• Arbetsförmedlingens nya hemsida kostade hundra miljoner kronor men lanserades aldrig, då myndigheten inte förmådde sätta den i drift.
• Appen för att boka vaccination mot covid-19, ”Alltid öppet”, har brottats med betydande stabilitetsproblem.

Förlegad syn på it-projekt

Det offentliga är inte bara dåliga på att handla upp och utveckla digital infrastruktur. Det går dessutom ofta prestige i de dysfunktionella lösningar och val som gjorts. När en grupp engagerade föräldrar i Stockholm ledsnade på att skolplattformen inte fungerade bra och snabbt skapade en lösning möttes de inte av kommunens tacksamhet, utan av fientlighet, polisanmälningar och förbud för lärare att använda den.

Om Sverige ska befinna sig i digitaliseringens framkant kan vi inte utgå från stelbent it-tänk.

Det här hänger samman med en förlegad syn på it-projekt inom det offentliga. Upphandlingar görs på samma sätt som med järnvägar och broar som ska stå i årtionden, när it-lösningar behöver vara flexibla och snabbt kunna anpassas till en föränderlig värld. Näringslivet lärde sig det för länge sedan, men offentlig sektor hänger inte med i utvecklingen.

Vad som krävs

Vi i Piratpartiet vet att digitaliseringen för med sig stora möjligheter till fördjupad demokrati, mer insyn och bättre samhällsservice. Men det kräver att systemen byggs med kompetens och öppenhet utan prestigelåsningar, i dialog med de som ska använda dem. För att detta ska ske krävs:

1. Fri och öppen mjukvara. Offentliga it-system ska baseras på, eller byggas med program som kan användas, förbättras och anpassas fritt av medborgarna. Det ger billigare, säkrare, mer robusta och bättre anpassade it-lösningar. Kontrollen över tekniken som används låses heller inte in hos företag.
2. Öppna och transparenta processer. All digitalisering inom offentlig sektor ska ske så att användarna kan involveras hela vägen från idé till lansering. När det är integritetsmässigt och juridiskt möjligt ska data vara öppen för alla att använda. Det flyttar makten över digitaliseringen från tjänstemännen till oss medborgare.
3. Samarbete mellan aktörer. Fri mjukvara ökar möjligheterna till samarbete mellan myndigheter och andra offentliga aktörer som kan bygga vidare på och utveckla varandras system.
4. Lokala it-företag före jättar. Fri och öppen mjukvara som grund underlättar för mindre företag att leverera moduler och insticksprogram. Det offentliga kan göra separata beställningar i stället för massiva upphandlingar av stora helheter. Risken att låsa fast sig i dysfunktionella system minskar när mindre företags chanser att delta ökar.
5. Fokus på infrastruktur, inte appar. Staten bygger vägar – inte bilar. På samma sätt borde det offentliga fokusera på grundläggande infrastruktur för identifiering, betalning, med mera, som krävs för andra digitala tjänster. Detta ska bygga på öppna standarder som andra aktörer sedan kan integrera i sina lösningar.

Behövs annat politiskt ledarskap

Om Sverige ska befinna sig i digitaliseringens framkant kan vi inte utgå från stelbent it-tänk. Andra länder i vårt närområde, till exempel Finland, har redan insett detta och ställt om kursen. Det är hög tid att Sverige också gör det – men för att nå dit behöver vi ett helt annat politiskt ledarskap. Sverige behöver ett parti med en genomtänkt strategi för digitaliseringen.