OECD-rapport: Sveriges åtgärder har börjat ge resultat

Under ett seminarium i Europahuset presenterades olika perspektiv på den svenska skolan. En rapport som presenterades var OECD:s ”Education policy outlook Sweden” som visade resultat på de förbättringar som gjorts.

Diana Toledo Figueroa som varit projektledare för rapporten ”Education policy outlook Sweden” som kom i juni presenterade resultaten. Rapporten analyserar Sveriges utbildningssystem, dess utmaningar och policy. Det är en analys som görs ur ett brett perspektiv med internationella trender i bakhuvudet. Även reformer och andra utvalda ämnen behandlas.

– Det är en generell överblick av vart det svenska utbildningssystemet står utifrån vår OECD- och EU-erfarenhet, säger Toledo Figueroa till Altinget

Det är en rapport som lyfter flera av de utmaningar som finns i den svenska skoldebatten men även en hel del upplyftande anmärkningar.

– Det är positivt att se den breda diskussion som pågått nu i Sverige om att göra skolgången mer jämlik för elever, säger Toledo Figueroa.

Det är främst genom sex kriterier som rapporten skrivits: Hur situationen ser ut för studenter utifrån rättvisa och kvalitet, hur pass studierna förbereder eleverna inför framtiden, förbättringar av skolan som intuition, bedömning och utvärdering och slutligen hur systemet är när det kommer till syrning och finansiering.   

Bättre resultat

Efter en tid av nedgångar i PISA sedan 2006 har de svenska kunskapsresultaten sedan PISA 2015 stabiliserat sig och är ungefär på genomsnittlig OECD-nivå. Kompetensen hos den vuxna delen av befolkningen (16-65 år) är bland de högsta inom OECD.

– Det är främst i matematik och läsning som förbättringar skett. Sveriges åtgärder har börjat visa på resultat men man måste fortsätta jobba med rättvisa och kvalitet. Det finns mer potential, säger Toledo Figueroa.

I de tidiga skolåren har Sverige hög inskrivning av elever då det är obligatoriskt att gå i skolan fram till 16 års ålder. I jämförelse med andra OECD-länder har Sverige dessutom ett lägre antal ungdomar och unga vuxna (15-29 år) som inte är i utbildning eller har anställning.

Ojämlikheter

Ett gap som enligt rapporten ökat är det mellan det högpresterande och lågpresterande eleverna samt mellan de med olika socioekonomiska bakgrunder. Det finns även, som Altinget tidigare rapporterat, ett gap mellan inrikes och utrikes födda. Dessutom är antalet avhopp mycket högre bland utrikes födda, närmare 14 procent jämfört med motsvarade siffra för inrikes födda på närmare 6 procent.

– Ett sätt att komma åt problemen med avhopp är att som i Kanada införa ett ”Big brother/Big sister”-program. Programmet innebär att äldre elever bli mentorer för yngre som har stött på svårigheter i skolan. Det är användbart då de äldre kan känna att de hjälper de yngre samtidigt som de yngre blir stöttade. Det är gynnsamt för båda parter.

I jämförelse med resten av Europa är dock de svenska avhoppssiffrorna relativt låga.

Övergången mellan den obligatoriska grundskolan och gymnasiet är också en barriär för många utländskt födda elever. Den stora mängden asylsökande som kom till Sverige under 2015 har enligt OECD skapat nya utmaningar.  Nyligen invandrade har låga resultat medan de som hunnit etablera sig har högre resultat.

För att säkerställa att alla har jämn kunskap i matematik, läsning och skrivande kommer det i Sverige till 2018 införas en obligatorisk garanti att varje elev i slutet av årskurs 3 uppfyllt målen. Att integrera de nyanlända i skolsystemet anses högprioriterat, att öka läraryrkets status likaså.

Missnöje bland lärare

Arbetsmiljön i klassrummen beskrivs som god vad gäller relationen mellan elever och lärare. Men den skulle kunna vara mer främjande för lärande skriver rapporten. En annan anmärkningsvärd uppgift som rapporten lyfter fram är graden av missnöjdhet bland svenska lärare. Färre lärare än i andra-OECD länder hade valt om sitt läraryrke igen. Något som blir bekymmersamt med tanke på den lärarbrist som råder.

Om nationella proven som genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan samt på gymnasiet står det i rapporten att det inte finns ett sammanhängande ramverk för utvärdering.  

En av Sveriges största utmaningar beskrivs i rapporten alltså vara förbättrandet av läromiljön och lärarnas situation och yrkesstatus, för att de ska känna sig mer tillfreds med sina jobb och för att kvalificerade lärare inte ska lämna yrket.

Förslag till förbättring

Det finns ett behov av ett nationellt ramverk för att utvärdera skolor och lärare och för att säkerställa resultat av bedömningar i olika skolor. Även att hitta en modell för effektiv resursfördelning.

– Det behövs en tydlighet i systemet för att se var det sker framsteg och var det finns utmaningar. På så vis kan skolorna rikta lösningar till just de områdena och få bättre kapacitet att hjälpa elever, säger Toledo Figueroa.

Relevant utbildning utifrån elevernas individuella behov, intressen och framtida planer är av vikt menar Toledo Figueroa som tillägger att ett sätt att arbeta för en förbättring av utbildningskvalitén är att utgå ifrån tre frågor.

– Man kan hjälpa elever besvara frågorna: ”Varför vill jag förbättra mina resultat?”, ”hur kan jag förbättra mina resultat?” och ”vad behöver jag förbättra?”

Just att arbeta utifrån varje elevs särskilda behov och anpassa sin kunskap för att skapa en meningsfull utbildning tror hon är en av de största utmaningar för den svenska lärarkåren. Rapporten tar inte upp införandet av betyg från tidigare ålder men projektledaren betonar andra aspekter.

– Det grundläggande är att det dagliga stödet och feedbacken är bra och fungerar. Det är av stor vikt för elevernas utveckling.