Debatt

OECD ger inget stöd för statlig skola

DEBATT. Statlig skola används ibland som argument av organisationer och politiker som vill verka vara handlingskraftiga i debatten om skolan. Men synar man förslaget närmare så saknas det innehåll. Faktum är att det inte ens finns något mer konkret förslag, trots åratal av agitation, skriver SKL:s ordförande Lena Micko. 

Foto: SKL
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Lena Micko
Ordförande
Sveriges Kommuner och Landsting

Inga studier visar att statlig styrning skulle förbättra elevernas resultat. De brister som idag lyfts fram i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. En reform för ökad centralisering skulle bara stjäla tid och resurser från att utveckla undervisningen och andra åtgärder som forskning visar är viktigast. Det är illa att en sådan förenklad lösning stjäl blickarna från det som skolan verkligen behöver.

Fakta
Vill du svara på debattinlägget eller initiera ny debatt som rör utbildningspolitik? Mejla [email protected]

Istället för statlig skola lyfter OECD i sin aktuella utvärdering av den svenska skolan fram två avgörande faktorer för att säkra kvalitet och en likvärdig skola: Att utveckla lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning. Man avråder Sverige att genomföra reformer som dels går förbi klassrummet, dels inte innebär stöd till lärare, skolor och huvudmän. Tvärt emot ett förstatligande, alltså.

Utveckling pågår i landets skolor

Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Inget kunde vara mer felaktigt. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det som OECD föreslår. Till exempel deltar en tredjedel av landets kommuner i SKL:s satsning för att utveckla skolans styrning och ledning.

 Man avråder Sverige att genomföra reformer som dels går förbi klassrummet, dels inte innebär stöd till lärare, skolor och huvudmän. Tvärt emot ett förstatligande, alltså.

Lena Micko
Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges skolutveckling ta ytterligare fart. För att det ska ske vill jag särskilt peka på två saker som behövs:

  1. Lokala politiker som arbetar för att nå de nationella målen för skolan och som tillsammans med sin skolförvaltning följer upp verksamheten. Som arbetsgivare kan vi påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket.
  2. Ett närmare och konkret samarbete mellan staten och huvudmännen, mellan lärarkåren och ledningen. Och inom lärarkåren. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus för samarbetet.

Mer samarbete är systemskiftet

Jag menar att dagens starka engagemang hos de fackliga organisationerna, staten och huvudmännen är ett gyllene tillfälle att tillsammans utveckla läraryrket, förbättra tilliten mellan alla aktörer och locka fler att bli lärare. Låt oss ta vara på den möjligheten.

Det finns inga genvägar eller någon mirakelkur. Vi behöver inga statliga superreformer för att vända utvecklingen i den svenska skolan. Det systemskifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om samarbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete. SKL är beredd att ta en aktiv del i det arbetet.

 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00