Nationalekonom: “Utbildning i Sverige är synnerligen olönsamt”

EKONOMI. Det är bara Turkiet och Grekland av OECD-länderna som ligger sämre till än Sverige när det gäller livsinkomst för högutbildade. En bov i dramat är de höga marginalskatterna, menar två nationalekonomer och får medhåll från Moderaterna. 

Johan Eklund, vd Entrepenörskapsforum och professor i nationalekonomi.
Johan Eklund, vd Entrepenörskapsforum och professor i nationalekonomi.Foto: Press
Johan Manell

Att skaffa sig en universitetsutbildning i Sverige behöver inte betyda klirr i kassan. Tvärtom, menar två nationalekonomer vid ett seminarium i Almedalen. En sammanpressad lönestruktur i kombination med världens högsta marginalskatt gör att många som väljer att vidareutbilda sig, förlorar på det i ett livsinkomstperspektiv.

– Sverige är ett av de OECD-länder där det lönar sig minst att skaffa en utbildning, säger Robert Boije, chefsekonom SBAB.  

– Utbildning i Sverige är synnerligen olönsamt. Om vi tittar på livstidsinkomstmöjlighet av högre utbildning så ligger vi riktigt risigt till i OECD, säger Johan Eklund, vd för Entrepenörskapsforum och professor i nationalekonomi. 

Skatter påverkar

Den största orsaken till det är sammanpressade löner. Men det går heller inte att bortse från att skattesystemet påverkar, menar Boije.  

En minskad progressivitet i inkomstskatteskalan skulle förstås öka avkastningen av högre studier i Sverige. Det tycker jag är viktigt att lyfta fram.

Robert Boije, chefsekonom SBAB
Om skattepolitikens betydelse för att det är olönsamt med högre utbildning.

– En minskad progressivitet i inkomstskatteskalan skulle förstås öka avkastningen av högre studier i Sverige. Det tycker jag är viktigt att lyfta fram, säger han. 

Och att det inte lönar sig att utbilda sig får konsekvenser menar Johan Eklund.  

– Det här är en betydande källa till förlorat välstånd, säger han.

Om kompetensförsörjningen skulle fungera lika bra som i Nederländerna och Tyskland, så att arbetslösheten sjunker och vakanserna blir färre, finns enorma vinster att göra, menar han.

– Lågt räknat innebär det 250 miljarder kronor i svensk ekonomi, säger han.

Får (m)edhåll

Moderaterna som stod som värd för seminariet delar synen på att det är ett problem. Men menar att en stor del ligger hos arbetsmarknadens parter.  

– Det är två delar. Lönestrukturen är ju väldigt sammanpressad. Där har parterna väldigt stort ansvar att det lönar sig att som sjuksköterska utbilda sig till specialistsjuksköterska. Sen när det gäller skatter så har vi politiker ett ansvar att se till att marginalskatterna inte är för höga. Därför tycker vi att det är bra att värnskatten försvinner, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson, till Altinget. 

Lägre lön tillfälligt

Men att exempelvis införa lägre ingångslöner för att på så sätt få till en ökad lönespridning är inte lösningen enligt M. 

– Generellt sätt är inte det vägen framåt. Det finns etableringsjobb som man nu diskuterar där man har en lärlingsanställning och lägre lön tillfälligt och det är en sak. Men att sänka ingångslönerna i Sverige, det är inte aktuellt. Däremot måste det löna sig så att man när man utbildar sig lite längre också får lite högre lön, säger Svantesson.

Nämnda personer

Elisabeth Svantesson

Finansminister (M), förste vice partiordförande
Ekonomie licentiat (Örebro uni., 2006)

Johan Eklund

Chefekonom Sydsvenska Handelskammaren och professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola (BTH)
Ekon. dr (Jönköping International Business School 2008)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00