Mindre fria pengar till kommuner för skola

STATSBIDRAG. Sveriges kommuner och landsting värjer sig mot att staten försöker detaljstyra och vill se lägre andel riktade statsbidrag. Men regeringen går motsatt väg och planerar för en kraftig ökning av de riktade bidragen de kommande åren.

Altinget rapporterade nyligen om statsbidragen för lågstadielyftet. Enligt anslaget ska kommunerna få 2,0 miljarder under 2015. Men i regeringens egen prognos anges 1,2 miljarder. Även för andra budgetposter är prognosen lägre än anslagen.

Det kan tyda på att regeringen räknar med att pengar, liksom tidigare år, fryser inne, vilket förvånade Skolverket. Men på utbildningsdepartementet menar man att prognosen inte ska ses som en prognos. För lågstadielyftet hoppas man att det blir 2,0 miljarder som går till kommunerna

Sveriges kommuner och landsting kämpar ständigt för att minska andelen riktade statsbidrag, till förmån för de generella som medlemmarna kan använda efter eget huvud och behov. Men kampen är förgäves. Regeringens planer för framtiden går åt motsatt håll. Andelen statsbidrag som är riktade till specifika ändamål blir större år 2016 och ännu större åren därpå.

Det rör sig om riktade pengar till reformer inom vård, skola och omsorg, skriver regeringen i budgetpropositionen, men det är också pengar till ökade kostnader för kommunernas flyktingmottagning.

År 2018 planerar regeringen att hälften av statsbidragen till landsting och kommuner ska vara generella och hälften riktade, eller specialdestinerade som de också kallas.

Missnöjd chefekonom

Bettina Kashefi, chefekonom på SKL, är inte nöjd över utvecklingen.

– Vi tycker illa om de specialdestinerade statsbidragen. Det är otroligt många olika bidrag, runt 60 olika, säger hon och suckar över hur de ständigt byts ut, hur det tillkommer nya och hur gamla bidrag får nya namn.

– Det är ett problem för mig som ska göra en analys, men framför allt är det ett problem för medlemmarna. De kan inte hålla ordning på alla olika statsbidrag. Särskilt problematiskt är det för små kommuner. De mäktar inte med att söka alla de här olika pengarna, för varje bidrag krävs att man bygger upp en administrativ apparat, säger hon.

– Stora landsting har visserligen mer administrativa resurser, å andra sidan har de också större åtaganden. Det är inte lätt för dem heller.

Hon vill inte spekulera i varför regeringar har såpass svårt att ta till sig landstingens och kommunernas synpunkter kring problemen med riktade bidrag. Bettina Kashefi säger att det kan ses som en form av ingrepp i det kommunala självstyret och konstaterar att regeringen har "svårt att hålla tassarna borta".

– Våra medlemmar undrar ofta "varför kan de inte lita på oss?", säger hon.

Riksrevisionen granskar riktade bidrag

Riksrevisionen har granskat de riktade statsbidragen inom skolan och ansåg inte att systemet fungerar tillräckligt effektivt samt att det inte i tillräckligt hög grad bidrar till en likvärdig utbildning. 

Redan inom ett par veckor kommer SKL:s årliga ekonomiska rapport. Rapporten ska i år fokusera på just de riktade statsbidragen. Hur det ser ut och hur medlemmarna – landstingen och kommunerna – ser på det.

– Vi har börjat tröttna, säger Bettina Khasefi.

 

 

Forrige artikel Fridolin: Nyanlända hamnar i fel klass Næste artikel Fridolin öppnar för kompromiss om tioårig skola Fridolin öppnar för kompromiss om tioårig skola