Matz Nilsson: Renodla uppdraget för skolans anställda

Varje dag ska varje barn och elev få möjlighet att utvecklas och nå så långt som möjligt. Varje dag utför Sveriges lärare och rektorer stordåd, med givna resurser, men framför allt med stor entusiasm, glädje och allvar. Det fungerar alldeles utmärkt på de allra flesta håll.

Men det som oroar mig och landets rektorer just nu är att politiker på alla nivåer verkar stå handfallna inför två utomordentligt stora utmaningar – lärarbristen och finansieringen av skolan.

Nedskärningar ingen lösning 

Det är inte så att problemen är okända för politikerna, men förslagen till lösningar är otillräckliga eller felriktade. Det gäller även skolförslagen i den kommande statsbudgeten. Jag menar att lösningen ligger i hur vi organiserar och styr skolan. 

En sak måste vi enas om – de utmaningar som det svenska samhället står inför kan inte mötas med nedskärningar inom skola och utbildning. Tvärtom. Våra barn och elever, både de som är födda här och de som kommit hit, behöver omfattande utbildning för att kunna vara med och bidra till samhällets utveckling och tillväxt.

Större inflytande 

I dag är rektorns uppdrag många gånger alltför spretigt och omfattar uppgifter som stjäl tid från kärnuppdraget.

Matz Nilsson
Förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund

Just nu ser vi omfattande neddragningar för skolan. Jag får samtal från mina medlemmar landet runt som vittnar om besparingskrav som inte går att möta utan att tumma på kvaliteten.

En orsak är att de statliga bidragen för nyanlända upphör. Vissa kommuner drabbas hårt av detta. Vi måste följa upp att de nyanlända ges reella möjligheter att ta sig in i samhället och skaffa sig en egen försörjning. Utbildning är en självklar förutsättning. Besparingar riskerar att bli kontraproduktiva.

Staten måste ta ett ökat ansvar för finansieringen av skola och utbildning. Nu måste det ske. Men inte genom fortsatta specialdestinerade bidrag med krav på motfinansiering av skolhuvudmannen. Nej, det är dags att låta professionerna få större inflytande över vilka insatser som behövs. Och ingen vet detta bättre än skolledarna. Mitt tips är då att pengarna inte skulle läggas på att införa betyg i årskurs fyra.

Avlasta lärare

Lärarbristen, och för den skull också den växande bristen på skolledare, är ett mer komplext problem att lösa. Men det får inte hindra att vi redan nu, i dag, börjar agera.

Vi måste omgående se till att Sveriges lärare har möjlighet att arbeta med det som är deras kärnuppdrag – undervisning. Vi måste skala av, renodla och underlätta för den viktigaste uppgiften i skolan – barns och elevers lärande.

De personalgrupper som nu tillförs i skolan ska avlasta lärare, skolans digitalisering ska underlätta och stödja, och översyner av betygssystem och kunskapskrav ska tydliggöra uppdraget.

Allt måste ha ett mål: kärnuppgiften – undervisningen i skolan – måste värnas. Här har vi skolledare en stor uppgift att se till att just det sker.

Spretiga uppdrag

Även skolledarens uppdrag måste på samma sätt renodlas och fördjupas. Därför har Sveriges skolledarförbund tagit fram vår egen professionsdeklaration – En ledande profession, kärnan i vårt yrke. Vi lyfter fram de ansvarsområden och uppgifter som en skolledare bör ägna huvuddelen av sin arbetstid åt.

I dag är rektorns uppdrag många gånger alltför spretigt och omfattar uppgifter som stjäl tid från kärnuppdraget. Sådant måste lyftas från rektorers bord så att de kan ägna tiden åt att säkra undervisningskvalitet och en god arbetsmiljö.

Närvarande chefer

Vi måste bryta med gamla mönster och våga satsa på att till exempel kraftigt minska antalet medarbetare per chef både i förskolan och skolan. Vi är övertygade om att mer närvarande chefer med fokus på kärnverksamheten är faktorer som gör läraryrket attraktivt. Bara så får vi fler unga att vilja bli lärare, som är den viktigaste lösningen på kompetensbristen på sikt.