M vill styra antalet utbildningar efter arbetsmarknadens behov

Inför Moderaternas partistämma har partistyrelsen lagt ett förslag om att antalet utbildningsplatser ska anpassas mer efter arbetsmarknadens behov.

Partistyrelsen skriver att “Utbildningssystemet i Sverige präglas i dag av en hög grad av valfrihet. Det är en viktig del av den svenska modellen och något som ska bevaras. Men valfrihet innebär inte att alla kan förvänta sig offentlig finansiering för att utbilda sig till vad som helst.” 

Partiets andre vice ordförande och ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson utvecklar resonemanget för Altinget. 

– Det är inte alltid rimligt att en friskola startar ytterligare en frisörutbildning om det inte finns det behovet. Vi måste använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt, säger hon. 

Riktat mot arbetsmarknaden

Det är inte alltid rimligt att en friskola startar ytterligare en frisörutbildning om det inte finns det behovet. Vi måste använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt.

Elisabeth Svantesson (M)
Andre vice ordförande

Samtidigt som Moderaternas ledning vill begränsa antalet utbildningsplatser där det finns för mycket arbetskraft vill den också öka antalet utbildningsplatser där det är arbetskraftsbrist. Som främsta exempel nämns välfärdsyrken och förslaget avser både högskole- och gymnasieutbildningar.

– Det gäller att rikta mot de yrken där vi har brist, undersköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och så vidare. Att vi faktiskt utökar de platserna, säger Svantesson.

Som exempel på förebilder nämns Danmark och Nederländerna som har ett system där de centralt behovsprövar nya högskoleutbildningar för att stärka arbetsmarknadskopplingen.

Vill diskutera med andra partier

Förslaget syftar till att väcka diskussionen om att tydligare koppla utbudet av utbildningsplatser till arbetsmarknadens behov.

– Den diskussionen vill ha också ha med andra partier för att se till att vi byter fokus.