M: Öppna gymnasieskolorna för framtidens skull

DEBATT. De stängda gymnasieskolorna riskerar att öka ojämlikheten mellan elever. Dessutom innebär det en kostnad för samhället när fler får svårt att ta examen. Det skriver Kristina Axén Olin, Moderaterna.

Kristina Axén Olin (M)
Riksdagsledamot och vice ordförande i utbildningsutskottet

I dag fokuseras all kraft kring att bekämpa smittspridningen av corona och att ordna sjukvård för de som är sjuka. Detta är självklart det absolut viktigaste just nu och ingen som ifrågasätter.

Men, det kommer en tid även efter corona och vi har ett samhälle som då ska fungera. Därför måste vi även mitt i krisen fundera över de beslut som vi fattar i dag, och deras konsekvenser längre fram.

Inställt studentfirande

Studenten har tidigare varit en glädjens dag för de flesta, förknippad med positiva minnen och startskottet för framtiden. Så kommer det inte att bli i år. Kommuner runt om i Sverige har redan ställt in firande, fester, studentflak och andra evenemang. Trist, men förmodligen nödvändigt.

Höjda samhällskostnader

Även tidigare år har alltför många elever inte tagit studenten. Förra året var det endast 78 procent av eleverna som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg, vilket innebär att mer än 20 000 ungdomar aldrig avslutade gymnasieutbildningen.

Att gå ut i livet utan examen gör dig mindre anställningsbar och minskar möjligheten att förverkliga dina drömmar. Långsiktigt innebär det höjda kostnader för samhället med människor som riskerar att hamna i utanförskap, svårigheter med nödvändig kompetensförsörjning till en rad branscher och att många elever måste få utbildning för att läsa upp sina betyg senare.

Skolk en riskfaktor

Vi vet också tyvärr att en ej avslutad examen kan leda till kriminalitet och missbruk. Polisen presenterade nyligen en rapport över rån och brott mot och av barn och unga. En sorglig och skrämmande läsning.

Förra året anmäldes 9 258 brott där minst en person under 15 år registrerats som misstänkt, en ökning med 35 procent sedan 2015. Det totala antalet misstänkta barn, det vill säga personer under 15 år, var 6 909 och polisen tror att mörkertalet är stort, eftersom många unga inte vågar anmäla.

Polisen säger också att en gemensam nämnare för kriminella ungdomar är skolk och ej avslutad skolgång.

Svårt med distans

För drygt två veckor sedan rekommenderade Folkhälsomyndigheten en stängning av alla högskolor och gymnasier, med övergång till distansstudier, vilket genomfördes några dagar senare.

Detta beslut var framför allt för att minska resandet i landet. Många högskolor arbetar redan till stor del med distansundervisning så förändringen verkar gå bra. När det gäller gymnasiernas övergång till digital undervisning, så var steget större.

Ökar skillnaderna

Många skolor har gjort enastående insatser för att lägga om undervisningen och den digitala kunskapen hos lärare har ökat enormt. Många elever vittnar också om att skolarbetet går mycket bättre nu när man kan studera hemma vid datorn och inte har något som stör. Bra att ta lärdom av för framtiden.

Men det går inte bra för alla. Elevers sociala situation och skolors kvalitet har blivit ännu mer synligt, vilket riskerar att öka skillnaderna i svensk skola och leda till fler gymnasieelever som inte får examen.

Hänger i centrum

Om du som elev inte har en egen dator, inte wi-fi hemma, om du delar rum med flera småsyskon och biblioteken är stängda, är det inte så lätt att bedriva distansundervisning.

Runt om i landet vittnar nu kommuner om att gymnasieelever hänger i centrum, i gallerior och på caféer. Självklart minskar inte smittspridningen på detta sätt och eleverna riskerar dessutom att missa gymnasiestudier och ej bli godkända.

Ingen negativ påverkan

Jag har frågat Folkhälsomyndigheten om de tror att det är möjligt att öppna upp gymnasieskolorna igen, åtminstone för årskurs tre, och har fått positiva svar. De tror inte att en öppning påverkar smittspridningen negativt. Folkhälsomyndigheten har dessutom påtalat värdet av att unga tar examen.

Vår framtid

Vi kommer inte att nå 100 procent av unga som tar studenten, även om det borde vara vår strävan. Men för framtidens skull borde vi öppna upp gymnasieskolorna igen efter påsklovet, i alla fall för årskurs tre, så att alla unga ges möjlighet att ta studenten, inte bara de med egen dator och möjlighet att läsa hemma.

Det kommer en tid efter corona – det är vår framtid.

Forrige artikel S-studenter: Med fler utbildningsplatser kan Sverige komma starkare ur krisen S-studenter: Med fler utbildningsplatser kan Sverige komma starkare ur krisen Næste artikel Debatt: Krispaketets utbildningsplatser behövs i hela landet    Debatt: Krispaketets utbildningsplatser behövs i hela landet  
Fredriksson ryter ifrån:

Fredriksson ryter ifrån: "Hanteras bäst av dem som kan skolan"

SKOLSTART. Folkhälsomyndigheten ska inte ge detaljerade rekommendationer om skolan, slår Skolverkets gd Peter Fredriksson fast. Han uppmanar nu huvudmän och kommunpolitiker att ta ansvar för lärarnas säkerhet och för att skolstarten fungerar.