M-ledamöter: Inför ett friskolesystem inom vuxenutbildningen

Vi lever allt längre och arbetslivet behöver följa med upp i åren. Det ställer krav på arbetsmarknadsomställning mitt i livet. Parallellt har många kommit till Sverige i vuxen ålder, utan eller med kort utbildningsbakgrund. Hälften av de nyanlända som just nu är inskriva i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedlingen har 9 år eller kortare utbildningsbakgrund. När vuxenutbildningen förr främst erbjöd en andra chans, är det idag en första chans till utbildning för allt fler. Det är hög tid att vuxenutbildningen blir en central del i lösningen på arbetsmarknadens omställning. 

Lämnades helt utanför

Sju av tio företag uppger att de har svårt att rekrytera. Samtidigt har vuxenutbildningen i stort lämnats utan reformer. Den Komvuxutredning som presenterades i höstas innehöll förvisso flera förslag om att tydliggöra kopplingen mellan vuxenutbildning och kompetensförsörjning, och att kommuner föreslogs få möjlighet att prioritera elever som står närmare arbetsmarknaden, men stora reformområden lämnades helt utanför. 

Nödvändiga reformer

Vuxenutbildningen behöver få ökad kvalitet, en tydligare arbetsmarknadskoppling, bli mer flexibel och kostnadseffektiviteten behöver öka. Det finns flertalet reformer som bör genomföras:

1. Uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom att se över möjligheterna till skattelättnader för utbildningskostnaden och att göra godkända utbildningar studiemedelsberättigade.

   Inför ett friskolesystem inom vuxenutbildningen med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Många kommuner upphandlar eller auktoriserar leverantörer, ställer upp egna kvalitetskrav och sköter själva tillsynen – ofta av samma leverantörer. Skolinspektionen bör ta över ansvaret för tillsyn av så väl fristående som kommunala utförare.

2. Det krävs tydligare kvalitetsuppföljning och externa examinatorer. När tydliga nationella kvalitetskrav är framtagna bör resultaten följas upp och nationella prov genomföras, som rättas av externa examinatorer. Ett godkänt betyg ska vara lika mycket värt oavsett var i landet du bor.

3. Ett resultatbaserat ersättningssystem bör införas. I dagsläget finns risken att utbildningsleverantörer har incitament att behålla en elev i stället för att korta vägen till jobb. I stället bör ersättningen hänga ihop med det uppnådda resultatet, med ersättning för godkända betyg och arbete efter avslutad utbildning.

4. Det behövs en ökad koppling mellan vuxenutbildning och arbetsmarknad. Uppmuntra företag att själva driva yrkesutbildningar genom att se över möjligheterna till skattelättnader för utbildningskostnaden och att göra godkända utbildningar studiemedelsberättigade. Dessutom är den som har ett arbete i dag i praktiken utestängd från vidareutbildning. Således bör möjligheterna ses över att införa motsvarande ett RUT-avdrag för den som själv köper en utbildning som syftar till nytt jobb.

5. Slutligen bör möjligheterna att bygga ut yrkeshögskolan ses över. Yrkeshögskolan har goda resultat – de flesta som lämnar en YH-utbildning kommer strax därefter i jobb. Regeringen har under lång tid blundat för kommunernas krav på mer långvariga tillstånd för yrken där efterfrågan på arbetskraft bedöms vara stor under lång tid. Yrkeshögskolan bör såväl byggas ut, som ges mer långsiktiga förutsättningar där det bedöms lämpligt.

För integrationen

Sveriges arbetsmarknad behöver rätt kompetens, samtidigt står stora grupper utanför arbetsmarknaden. Det är hög tid att Sverige genomför en modernisering av vuxenutbildningen, med fokus på kvalitet, kostnadseffektivitet och tydligare arbetsmarknadskoppling. Det kommer vara ett viktigt bidrag till en fungerande integration och bidra till att säkra välfärdens finansiering.