Debatt

M i Botkyrka: Lågaffektivt bemötande vänder inga krisande skolor

DEBATT. Skolvärlden behöver sluta med mjuka strategier som lågaffektivt bemötande och höja kraven på eleverna, skriver Willy Viitala (M), andre vice ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka.

"En hårdare, mer disciplinär linje, helt enkelt"
"En hårdare, mer disciplinär linje, helt enkelt"Foto: Anne Bæk/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Willy Viitala (M)
Andre vice ordförande, utbildningsnämnden i Botkyrka

 

Skolinspektionens besked om att de nu "lämnar över" Storvretskolan i Botkyrka till kommunen är i grunden ett glädjebesked.

Skolinspektionen tillsatte som bekant i januari två rådgivare som skulle ta över skolans styrning, då Botkyrka som huvudman inte lyckats få till de förbättringar som Skolinspektionen hade krävt. Men det var inte riktigt så det blev. Skolinspektionen har inte arbetat direkt mot strukturerna och ordningsproblemen, utan det har genomförts av rektor och biträdande rektor.

Upprepade samtal

Rektorerna, Lillemor och Susanne, menar sig ha vänt skolan genom ett fast och bestämt ledarskap, ett fokus på grunderna, strukturerna och den allmänna ordningen.

Följs inte ordningsreglerna behöver det följas av jobbiga konsekvenser för den enskilda eleven.

Willy Viitala (M)
Andre vice ordförande, utbildningsnämnden i Botkyrka

Bland annat har alla "stökiga" elever kallats in på enskilda samtal om och om igen efter skoltid och tills beteendena upphört.

Hårdare tyglar

Det mest intressanta i allt detta är kanske konflikten i synen på vad som vänder en skola med stora utmaningar.

Storvretsmodellen och exemplet rektor Hamid i Angered, Göteborg pekar mot att lösningen i att vända skolor med stora utmaningar är rätt typ av ledarskap, med hårdare tyglar.

Faktumet att det har fungerat att vända en skola på sju månader behöver bli en lärdom för alla kommuner som har skolor med en liknande problematik.

Oacceptabla nivåer

Botkyrka kommuns skolor återfinns dock först på plats 278 av 290 kommuner i Lärarförbundets årliga ranking. Den visar också att det inte bara är mer resurser som löser skolans problem, då Botkyrka årligen ligger i den absoluta Sverigetoppen när det gäller lärarlönerna.

Det finns fortfarande grundskolor i Botkyrka där, under vissa år, knappt hälften av eleverna blir behöriga till gymnasiet. En anledning är att arbetsmiljön, kränkningarna och studieron är på oacceptabla nivåer. Det i sin tur påverkar lärarbehörigheten, som är väldigt låg i vissa skolor.

Nolltolerans

Trygghet och studiero är därför ett återkommande tema för oss moderater. Kommunen har tillämpat det resonemanget och den prioriteringen gentemot alla skolor, men det är bara några enheter som tillämpar det fullt ut.

Vi anser att det bör råda nolltolerans mot alla typer av brott och kränkande behandling i kommunens samtliga skollokaler. Alla brott ska polisanmälas och Socialförvaltningen ska kopplas in.

Men det är det lokala ledarskapet som förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn. Den rätta typen av ledarskap är det som ställer höga krav, men som också för med sig tydliga konsekvenser för de som missköter sig. En hårdare, mer disciplinär linje, helt enkelt.

Jobbiga konsekvenser

Skolvärlden behöver sluta med mjuka strategier som "lågaffektivt bemötande" och höja förväntningarna och kraven på eleverna. Följs inte ordningsreglerna behöver det följas av jobbiga konsekvenser för den enskilda eleven.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00