”Ljudmiljön är en central aspekt av arbetsmiljön i skolorna”

DEBATT. Ljudmiljön är en viktig faktor i arbetsmiljön, men Lärarförbundet utelämnar frågor om ljudmiljö i bedömningen till den årliga skolrankingen, skriver Ida Cederlund från Ecophon.

Ida Cederlund
Konceptutvecklare för utbildningslokaler på Ecophon
 

Lärarförbundets årliga ranking Sveriges bästa skolkommun har precis släppts. I år var det Torsby kommun i Värmlands län som knep den åtråvärda förstaplatsen och som landets övriga 289 kommuner nu kommer att snegla mot i sina kommande utvärderingar och strategiplaner.

Att Sveriges största lärarorganisation ägnar kraft och möda åt att granska svenska skolors standard – från förskolan hela vägen till gymnasiet – är hedervärt. I bästa fall fortsätter rankingen sporra kommuner att lära av varandra och ger politiker incitament att ta fram åtgärder för ett utbildningssystem i världsklass.

Men något saknas. Om man tittar närmare på de tio kriterier som ingår i rankingen – saker som lärartäthet, lärarlöner och betygsresultat – lyser en parameter med sin frånvaro: ljudmiljö.

Gå på djupet

Det är visserligen bra att Lärarförbundet som en del av rankingen börjat ställa frågor om skolornas arbetsmiljö på en mer övergripande nivå. Få saker är så viktiga för att barn och vuxna ska trivas som en god arbetsmiljö. Därför är den befintliga frågan om i vilken utsträckning kommunen arbetar med ”systematiskt arbetsmiljöarbete” viktig. Men området arbetsmiljö är stort och komplext.

För att få en bättre bild av hur arbetsmiljön kan förbättras bör Lärarförbundets ranking-enkät innehålla mer specifika frågor som skiljer mellan den fysiska och den sociala arbetsmiljön. Och för att bättre kunna identifiera brister inom dessa två områden bör de i sin tur innehålla ett par följdfrågor.

Vad gäller den fysiska miljön är det exempelvis viktigt att skilja mellan buller och ventilation. Hur ska en kommun som får låga betyg för sitt arbetsmiljöarbete annars veta vad som måste åtgärdas?

En uppsjö av hälsobesvär

Vi menar att det är extra viktigt att ställa frågor om just akustik, som enligt vår erfarenhet är ett område med stor förbättringspotential på många skolor. Dålig ventilation kan visserligen också vara ett problem, men omfattningen av problemet begränsas genom ett lagstadgat krav på återkommande mätningar (så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK). Dessa mätningar syftar till att säkerställa att luftkvaliteten på skolor håller en viss standard.

Någon liknande mätning görs märkligt nog inte för den akustiska miljön – detta trots att två av tre lärare redan för tio år sedan uppgav att ljudmiljön på jobbet är ett problem. Endast fyra procent av lärarna uppgav att ljudmiljön aldrig är ett problem.

Försämrar inlärning

Vad har då hänt sedan dess?

Inte mycket, är svaret. Det viktigaste som hänt är att det kommit allt fler forskningsrön som visar på hur skadligt det kan vara att vistas i bullriga miljöer. Studier har under senare år kopplat buller till en uppsjö av hälsobesvär såsom stress, hörselproblem, sömnbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Som om inte det vore nog påverkar buller även barns koncentrationsförmåga negativt, vilket i sin tur försämrar deras inlärning.

Fråga till Lärarförbundet

Ljudmiljön är en central aspekt av den fysiska arbetsmiljön i skolorna. Men trots att bullrets skadliga effekter är välkända finns alltså fortfarande inget regelverk som, likt OVK, ställer krav på att ljudmiljön i våra skolor kontrolleras. För att nå dit måste vi börja uppmärksamma problemet och här kan Lärarförbundets ranking och informationsinhämtning fylla en viktig funktion.

Vår fråga till Lärarförbundet är därför: kommer ni att inkludera frågor om ljudmiljön i nästa skolranking?

Forrige artikel Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet Næste artikel Lindhagen: Så skyddar vi utsatta från våldet Lindhagen: Så skyddar vi utsatta från våldet