Debatt

Lektor: Använd den kompetens som finns i landet

DEBATT. Fler forskarutbildade lektorer behövs inom skolan för att kunna driva utvecklingen framåt, skriver Ingela Bursjöö som är lektor.

Ingela Bursjöö, lektor vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad
Ingela Bursjöö, lektor vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Ingela Bursjöö

Lektor vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad

Lena Adamson och Morten Sager efterlyser en forskningsbaserad skolutveckling i Sverige och föreslår en tydligare beskrivning av försteläraruppdraget och genomförande av utvecklingsskolor i en artikel på Altinget. Utan tvekan är behovet av att uthålligt arbeta med framgångsrika undervisningsmetoder stort, vi behöver ständigt utveckla en utbildning som klarar alla krav som vi ställer på vårt skolsystem. I artikeln framhålls förstelärarens roll, vilket är vällovligt eftersom uppdraget alltsedan introduktionen 2013 varit diffust i konturerna. De studier som genomförts hittills har påvisat en spretig bild, allt från framgångsrika exempel till beskrivningar av en mindre lyckad förstelärarsituation med otydliga uppdrag och onödiga sprickor i lärararbetslagen.

Sned mediebevakning av reformen

Men karriärtjänstreformen har två delar. I media bevakas oftast försteläraruppdraget, något som säkerligen härrör från att det finns i storleksordningen 12 000 förstelärare och färre än 150 lektorer. Det finns därför anledning att titta närmare på lektorsuppdraget, hur det kan användas för att driva skolutveckling. Det har tillsatts relativt sett få lektorer på nationell basis, vi är ojämnt fördelade över landet. Frågan är vad det beror på, finns det osäkerhet kring vad en lektors arbetsuppgifter kan vara? För att ge klarhet kan jag belysa med några alldeles vanliga arbetsuppgifter en alldeles vanlig termin.

Undervisning är kärnan i uppdraget

En viktig del i mitt lektorsuppdrag handlar om kompetensutveckling. Jag har ett ansvar för att förankra denna plan i forskning och i samråd med skolledare och förstelärarnätverket att planera, genomföra och utvärdera alla våra gemensamma insatser. Det har varit stora behov att fylla, allt från Matematiklyft till normkritiskt förhållningssätt. En annan mycket viktig del som tar halva tjänsten är undervisning. Men här är också kärnan i läraruppdraget, att utveckla ämnesundervisningen, arbeta med elever, kollegor och vårdnadshavare. Jag anser det därför viktigt att inte släppa taget om undervisningen.

Samarbete är en stor del av yrket

Den tredje stora delen i lektorsuppdraget utgår sedan tre år att arbeta på Göteborgs universitet vid institutionen för fysik med undervisning av blivande ämneslärare och arbeta vidare inom mitt forskningsområde lärande för hållbar utveckling. Samarbetet med universitetet är nödvändigt för att hålla forskningskompetensen vid liv. Det ger även universitetet en värdefull inblick i vad som händer i klassrum och undervisning. Den fjärde delen kan jag sammanfatta med ”allmän skolutveckling i stadens tjänst”. Det är allt ifrån att få uppdrag av politikerna som önskar en forskningsgenomgång av ett aktuellt ämne, till att göra analyser av stadsdelens nationella prov. Listan över värdefulla skolutvecklingssamarbeten är lång.

Skolhuvudmän måste ta steget

Så, frågan är då varför vi ändå har så pass få lektorer i landet? Vi som finns sitter ju inte direkt och rullar tummarna, tvärtom finns det en aldrig sinande källa till massor av intressanta skolutvecklingsarbeten, vi kan arbeta ännu mer med lärarutbildningen, ännu mer med Erasmus och andra internationella projekt, ännu mer med praktiknära forskning, ännu mer samarbete med omgivande samhälle, ännu mer med organisationsutveckling. Min arbetsgivare vill anställa fler lektorer, men vad är det som gör att så många andra skolhuvudmän ännu inte har tagit steget? Ett bra steg för att skaffa kompetensen i den egna verksamheten är att låta en intresserad lärare genomföra forskarutbildning på halvtid samtidigt som tex undervisning på skolan. Just nu är ansökan till årets antagning öppen till forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, hittills har drygt 60 lärare disputerat inom ramen för CUL. Svensk skola har utrymme för och behov av fler lektorer.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]

Läs tidigare artiklar om karriärtjänstereformen

Adamson: Förstelärare ska ha tydligare krav och ansvar

Förstelärare borde ha tydligare krav och ett ansvar för förändringsarbetet på sina skolor, föreslår Lena Adamson, avgående myndighetschef för Skolforskningsinstitutet.

Forskare ska utbildas till lärare

Riksdagen har beslutat om en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med examen på forskarnivå.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00