Leijonborg: "Friskolorna är hotade"

Lars Leijonborg är nyvald ordförande i Friskolornas riksförbund. Han var politisk engagerad i frågan länge inom Liberalerna. Därefter hade han uppdraget att som ordförande försöka nå politisk enighet i Friskolekommittén. En del i kommitténs jobb var vinstfrågan. Vinster i friskolor är nu den mest omstridda frågan. Välfärdsutredningen, eller Reepalu-utredningen, väntas föreslå en begränsning för hur mycket vinst företag i välfärdssektorn ska få ta ut. Den nivån väntas bli låg.

– Vi bestämde för 20 år sedan att friskolor ska få gå med vinst. Det är internationellt sett en ovanlig form, säger Lars Leijonborg i en intervju med Altinget.

Kraftig ökning

Han pekar på att Sverige under den tiden har gått från att ha en halv procent friskolor till över 18 procent, mätt utifrån totala elevunderlaget i grundskola och gymnasieskola.

– Den utvecklingen har drivits av vinstmöjligheten. Det har skapats en dynamik. Jag tycker att vi ska behålla den. Dock ska man inte blunda för att det på en nyetablerad marknad ibland uppstår övervinster.

Han menar att det framför allt i samband med försäljningar av skolföretag har förekommit stora realisationsvinster som har stuckit i ögonen.

– När marknaden sätter sig, vilket jag tror att den har gjort eller håller på att göra, så kommer vi inte att se sådana reavinster, säger Leijonborg.

Han ser hellre en styrning av friskolorna utifrån kvalitetskrav.

– Jag hävdar att det är bättre med höga kvalitetskrav som inspekteras. Om friskolorna levererar detta ska staten inte reglera vinstnivån.

"Jag var stolt över överenskommelsen"

Ganska snart efter att den rödgröna regeringen tillträdde 2014 uppstod en debatt om den breda överenskommelsen från Friskolekommittén låg fast eller inte.

– Om det är någon som ska ömma för överenskommelsen så är det jag. Jag var väldigt stolt när den uppnåddes.

Bara ett par veckor efter regeringstillträdet kom förslagen om vinstbegränsningar och kommunalt veto, alltså att kommunerna ska få ett avgörande inflytande vid etablering av friskolor som strävar efter vinst.

– Jag kan inte tolka det på annat sätt än att man frångick överenskommelsen. I Friskolekommittén sade både jag och allianspartiernas företrädare att vi var redo att gå långt för att nå en kompromiss men att gränsen gick vid vinstförbud och kommunalt veto. Vi uppfattade att vi i alla fall med Miljöpartiet uppnådde båda sakerna. När det gäller kommunalt veto hade Socialdemokraterna ett särskilt yttrande.

Detta är också en viktig orsak till att Leijonborg tackade ja till tjänsten som ordförande för Friskolornas riksförbund.

– Det existerar ingen överenskommelse. Och det är mycket därför jag har tagit det här uppdraget. Friskolorna är hotade.

Borgerlig slagsida

Förbundets vd är Ulla Hamilton. Hon har ett förflutet om moderat borgarråd i Stockholm. Med Leijonborg blir alltså både ordförande och vd sprungna det borgerliga blocket.

Finns det en risk med att Friskolornas riksförbund upplevs som en borgerlig organisation?

– Hittills har man väldigt ofta valt socialdemokrater eller miljöpartister, som Kjell-Olof Feldt, Widar Andersson och Mikaela Valtersson, säger Leijonborg och hänvisar tillbaka till sitt arbete som ordförande i Friskolekommittén.

– Det var en utpräglad ekumenisk stämning i kommittén. Det var viktigt att få bort friskolefrågan från det politiska stridsfältet efter 20 års trätande. Från den tiden har jag ett visst ”record” som kompromissman på området. Jag hoppas att jag upplevs mera som kompromissman. Jag har lämnat partipolitiken och jag hoppas att folk kan se det.

Flera friskolor och också förbundet hävdar att friskolor i vissa kommuner missgynnas då kommunerna administrerar skolpengen och på sätt kan ha möjlighet att påverka hur mycket pengar som friskolorna får.

– Lagen bygger på att skolor ska vara likabehandlade. Men det är kommunerna som hanterar skolpengen och många menar att det finns en kreativitet på området. Det är en av våra vardagsuppgifter att bistå skolor som kan vara missgynnade.

Plockar russin ur kakan

Motståndarsidan hävdar å andra sidan att friskolorna plockar russin ur kakan och därför slipper en del kostnader som kommunal skolor har.

– Den stora faktorn är segregation. Man hävdar att friskolor ligger i områden som har ett mindre tungt elevunderlag. Men jag hävdar att det ska kompenseras av en socioekonomisk faktor i skolpengen. För att motverka segregationen är det jätteviktigt att det finns en sådan faktor i skolpengen. Skolor i utsatta områden ska ha mer resurser, oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor.