Lärarförbundet: Staten måste överta huvudansvaret för skolan

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

För 19:e året i rad genomför Lärarförbundet rankningen Bästa skolkommun. Undersökningen görs genom att tio olika kvalitetskriterier vägs samman i ett index. Men Bästa skolkommun ger inte bara en bild av hur varje enskild kommun presterar. Jämförelsen av skolkommunerna visar att svensk skola som helhet dras isär.

Andelen behöriga lärare varierar enormt från en kommun till en annan, liksom satsade medel och betygsresultat. Skillnaderna visar skoningslöst hur likvärdigheten i svensk skola håller på att gå förlorad.

Andel behöriga varierar

Utvecklingen har länge gått åt fel håll. OECD har under många år återkommande larmat om att det svenska skolsystemet lider av en avtagande likvärdighet. Den senaste PISA-undersökningen visar att övriga nordiska länder nu har en mer likvärdig skola än Sverige.

I praktiken betyder det här att en elevs chans att klara grundskolan inte sällan beror på kommuntillhörighet.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Ojämlikheten i svensk skola tar sig bland annat uttryck i elevers olika möjligheter att få möta utbildade och behöriga lärare. Skillnaderna är betydande. I grundskolorna i vissa kommuner är över 80 procent av lärarna behöriga lärare, men i ett halvdussin kommuner i botten är så lite som färre än varannan lärare behörig. I inte mindre än 42 kommuner är lärarbehörigheten så låg som mellan 50 och 60 procent. Självklart påverkar den låga andelen lärare med rätt utbildning kvaliteten i undervisningen negativt.

Resurser till utbildning

Det är också stora skillnader mellan kommunerna vad gäller de resurser som satsas på skola och utbildning. Lärarförbundets rankning visar att det skiljer nära 50 procent i relation till den så kallade referenskostnaden mellan den kommun som satsar mest respektive den kommun som satsar minst. Jämförelsen baseras på kostnaden för samtliga skolformer per kommun delat med antalet invånare. Denna kostnad jämförs sedan med ett antal variabler i den kommunala kostnadsutjämningen för att få en jämförbar referenskostnad.

Kommunen avgörande

Skillnaderna är inte mindre tydliga när det kommer till elevernas skolresultat. I 20 av Sveriges kommuner är andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9 färre än 60 procent. Men i toppen finns 59 kommuner med fler än 80 procent av eleverna som går ut grundskolan med godkänt betyg i samtliga ämnen. I praktiken betyder det här att en elevs chans att klara grundskolan inte sällan beror på kommuntillhörighet.

Staten måste kliva fram

Resultaten i vår undersökning Bästa skolkommun visar uppenbart att vissa kommuner, trots likartade förutsättningar, lyckas märkbart sämre med sitt uppdrag än andra kommuner med i stort sett samma förutsättningar. De kvalitativa skillnaderna mellan kommunerna är alldeles för stora. Det behövs därför ett helhetsgrepp för att garantera en högre lägstanivå – ett ansvar som knappast kan tas av någon annan än staten.

Lärarförbundet menar att staten måste kliva fram och överta huvudansvaret för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet – från förskola till vuxenutbildning. Ett statligt ansvarstagande är enda sättet att återvända till ett samhälle där alla skolor är bra skolor oavsett kommun. Fortsätter vi som nu leder det till ojämlika livschanser för uppväxande generationer. Det är inte bara djupt orättvist, utan också förödande för hela Sveriges framtid.