Lärarförbundet: Skolstatistiken måste vara offentlig

Så kom till slut det beslut som Skolsverige har väntat och fruktat: Skolverket slutar publicera statistik på skol- och huvudmannanivå eftersom uppgifterna, enligt en nytolkning av sekretesslagen och en dom i Kammarrätten i Göteborg, är affärshemligheter.

Ur ett juridiskt perspektiv må det vara ett oklanderligt beslut, men ur ett samhällsperspektiv är det helt förkastligt. Saknas statistiken om hur det ser ut på enskilda skolor blir det omöjligt att förstå hur skolsystemet fungerar. För det räcker inte med analyser på riksnivå, som blir det enda som blir möjligt efter beslutet.

Blir en gissningslek

Det är inte bara analyser som blir omöjliga. För skolönskande föräldrar kommer skolvalet i framtiden vara att välja i töcken, här och var upplyst av bloss av egen information från huvudmän och skolor. Information som man vare sig kan kontrollera sanningshalten i eller sätta i relation till andra skolors information – något som i praktiken gör informationen helt oanvändbar.

För att skolvalet inte ska bli en gissningslek och därmed en meningslös aktivitet behöver informationen om resultat, elevernas bakgrund, lärartäthet och lärarnas utbildning finnas samlat. Det omöjliggörs av domen och Skolverkets – utifrån rättsläget, i och för sig rimliga – beslut.

Oviss framtid

Saknas statistiken om hur det ser ut på enskilda skolor blir det omöjligt att förstå hur skolsystemet fungerar.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Men det är inte bara uppföljning och föräldrars val som försvåras radikalt av beslutet. Även politikernas reformer blir svårare att genomföra. Ett exempel är likvärdighetsbidraget, som är ett riktat statsbidrag som fördelas utifrån socioekonomiska grunder. I dag anslår Skolverket index för varje skola, samt hur stort belopp huvudmannen är berättigad att söka för den. Kommer det vara möjligt i framtiden? Eller omöjliggörs en fördelning av resurser på socioekonomisk grund av beslutet?

"En högljudd opposition"

En intressant aspekt på det hela är att när domen kom konstaterade SCB:s chefsjurist att om offentlighetsprincipen hade gällt för fristående skolor så hade det ”om den utformas så att fristående skolor även ur ett sekretessperspektiv är att jämställa med kommunala skolor” förändrat bedömningen.

Noterbart är att den parlamentariska Friskolekommittén gjorde bedömningen att friskolor borde omfattas av offentlighetsprincipen och Alliansregeringen tillsatte en utredning om det 2014. Därefter motionerade de fyra allianspartierna om offentlighetsprincipen i sin gemensamma budgetmotion 2015 och utredningen ledde fram till ett förslag som blev till en lagrådsremiss 2018.

Sedan tog det stopp. Men det fanns en högljudd opposition, som även lyckades få med sig en del av de partier som några år tidigare varit för förslaget. Tänk om förändringen av offentlighetsprincipen gjorts då, då hade vi antagligen sluppit hela problemet. SCB och Skolverket hade kunnat fortsätta som tidigare och publicera all relevant information om skolan. Nu blir inget kvar.

Ett val måste göras

Här är det hög tid att politikerna tar sig samman och agerar snabbt. Antingen genom att väcka förslaget om att införa offentlighetsprincipen för friskolor till liv eller genom att ändra de övriga lagregler som behövs för att statistiken åter ska bli offentlig.

Ett offentligt finansierat skolväsende med flera aktörer kräver att all relevant information är offentlig. När det nu inte är fallet så måste antingen skolväsendet förändras radikalt eller informationen faktiskt bli offentlig. De som var emot offentlighetsprincipen får nu göra ett val.