Lärarförbundet: Kraven på skolan måste ändras om pandemin fortsätter

I en färsk rapport från Skolverket har myndigheten undersökt pandemikrisens påverkan på skolan och skolpersonalen. Utmaningarna för lärarna är större än vad många anat.

Myndigheten skriver: "En ofta återkommande kommentar i enkäten är att coronapandemin har lett till en ökad arbetsbelastning för lärarna. Det gör det svårare för lärare att hinna anpassa undervisningen för elever som behöver det och mindre grupper har slagits ihop till större elevgrupper. Dessa utmaningar gör att det sammantaget finns en risk för att elever med särskilda behov drabbas extra hårt under rådande situation.”

Stor oro

Undersökningen bekräftar därmed de resultat som framkommit i Lärarförbundets egna undersökningar. Frånvaro har varit ett stort problem som, i kombination med dubbelundervisning, har lett till en mycket hög arbetsbelastning för lärarkåren. 

I en undersökning som Lärarförbundet beställt av Kantar Sifo uppger 67 procent att deras arbetsbelastning har ökat under pandemin. Många lärare är med rätta slitna och slutkörda efter det som varit.

65 procent av lärarna är oroliga att deras kollegor ska bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress om coronapandemin fortsätter i höst.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundet

Frågan är nu hur många som orkar komma tillbaka med full kraft till terminsstarten. 65 procent av lärarna är nämligen oroliga att deras kollegor ska bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress om coronapandemin fortsätter i höst. Varannan lärare uppger sig vara orolig för att själv drabbas. 

Ersätter inte klassrummet

I Lärarförbundets undersökning uppger dessutom tre av fem lärare att pandemin gjort det svårare att lära eleverna det de ska. Skolverkets rapport är ytterligare en bekräftelse på detta och pekar tydligt på de kvalitativa bristerna med digital undervisning. 

Webbkameror kan vara en nödvändig lösning vid pandemier, men förmår inte ersätta det sociala mötet i klassrummet. Det är svårt att genomföra en varierad undervisning, skapa ett allsidigt underlag för betygssättningen och upprätthålla elevernas motivation under en lång period då man inte ses i klassrummet. Nyanser går förlorade och viktiga följdfrågor från eleverna tenderar att utebli. 

Tydliga begränsningar

De skolarbetsgivare som i tät allians med edtech-industrin vill utöka den digitala undervisningen utanför klassrummen motsägs nu på ett närmast brutalt sätt av verkligheten. Under det storskaliga experiment som framför allt gymnasieskolan och vuxenutbildningen nu genomgått har de kvalitativa bristerna blivit uppenbara. Den digitala tekniken har tydliga begränsningar. 

Sätt kraven åt sidan

Sammantaget pekar Skolverkets undersökning på att läget för lärarna blir ohållbart vid en andra smittvåg, om inte skolans uppdrag anpassas till smittskyddsläget. Regering och riksdag behöver se till att krav som omgärdar lärares arbete kan sättas åt sidan under en pandemi:

• De delar som omgärdar bedömningen av eleverna ska inte behöva dokumenteras på det sätt som normalt avkrävs lärarna. 
• Betygsättning bör av såväl rättssäkerhetsskäl som av arbetsbelastningsskäl koncentreras till avgångsklasser och slutbetyg.
• Lärares skyldighet att hålla utvecklingssamtal med varje elev varje termin bör göras frivilliga vid pandemier. 
• Kraven på särskilt stöd till elever bör helt anpassas till vilka personalresurser som faktiskt finns tillgängliga. 
• Skolinspektionens kvalitetsgranskningar bör stoppas så länge pandemin pågår. 

Drabbar eleverna

De politiskt ansvariga måste rensa i kraven på lärarna. Om så inte sker kommer skolan att ha dålig beredskap att möta en situation där pandemin tar ny fart under hösten. Vid en pandemi måste det faktiskt få vara tillåtet att rucka på kraven på skolan och oss lärare. Annars kommer vi inte att orka, vilket i slutändan bara kommer att drabba våra elever.

Hur många underlag behöver politikerna för att förstå att skolans uppdrag inte kan vara oförändrat i händelse av en pandemi?