Lämna inte studenter med psykisk ohälsa i sticket

För att få bukt med den psykiska ohälsan bland studenter krävs mer resurser för psykologer vid samtliga studenthälsor och smidigare remitteringsförfarande till den offentliga vården, skriver Albert Ohlin, ordförande Saco studentråd, och Maja Straht, vice ordförande Saco studentråd.

Placeholder image
Många studenter lider av psykisk ohälsa, skriver debattörerna. Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nästan alla som pluggar känner någon med en problematik kring psykisk ohälsa. Bland aktiva studerande kommer frågan ofta upp som den viktigaste studiesociala frågan för studerande. Trots det är tillgången till studenthälsan för ojämlik, kännedomen för låg och kontakten med övrig vård för dålig. Regeringens satsningar på senare år har varit välkomna, men ambitionsnivån måste höjas och mer struktur i arbetet behövs för en jämlik studenthälsovård. 

Studenter fångas inte upp

För det första är kompetensen för ojämlik på studenthälsorna i landet. Sammanställningar från både Saco och Universitetskanslerämbetet (UKÄ) visar att personalkategorier och antalet anställda på landets studenthälsor varierar stort. Till exempel finns det bara psykologer anställda på ungefär en tredjedel av studenthälsorna i Sverige. 

När vi vet att den psykiska ohälsan är ett problem för studenter i alla livssituationer är det inte rimligt att bara vissa studenthälsor har psykologkompetens. Därför borde psykologer anställas vid samtliga lärosäten, som bland annat kan avgöra om studenten har ett behov av behandling eller om problemet kan åtgärdas med bättre studiemiljö eller andra åtgärder.

För det andra riskerar många studenter att inte fångas upp av studenthälsan i dag. Till hösten kommer många studenter som har läst huvuddelen av sina gymnasiestudier på distans att påbörja högre utbildning. Många studenter vars utbildning tidigare har varit förlagd till distans eller svävat i osäkerhet kommer förhoppningsvis för första gången att uppleva en termin helt fri från covid-19-anpassningar. 

Inför hälsoscreenings

För att lärosätena ska få en bättre bild av studentpopulationen borde studenthälsan få i uppdrag att genomföra digitala, anonyma hälsoscreenings på alla nya studenter. Här kan lärosätena få en bild av hur deras studerande mår och vilka särskilda behov som finns efter pandemin. Dessutom innebär en hälsoscreening en naturlig första kontakt med studenthälsan – något som hade förbättrat den alldeles för låga kännedomen om studenthälsans existens. 

När vi vet att den psykiska ohälsan är ett problem för studenter i alla livssituationer är det inte rimligt att bara vissa studenthälsor har psykologkompetens.

 För det tredje är kontakten med den offentliga vården för dålig. Studenthälsan ska arbeta med studierelaterad problematik och annan problematik ska hanteras av den offentliga vården. Upplägget likställs ofta med företagshälsovårdens uppdrag. Men företagshälsovården vid landets större företag har ofta bättre möjligheter till remittering till övrig vård samt ett tydligare rehabiliteringsuppdrag. 

Skjut till mer resurser

För att studenthälsan ska kunna jämföras med företagshälsan krävs det ett förtydligat rehabiliteringsansvar och bättre möjligheter för remittering in i den offentlig vården.  Om studenthälsorna ska kunna ha möjlighet att ta emot höstens studenter på bästa möjliga sätt krävs det att det skjuts till extra resurser redan nu. De studerande som påbörjar högre studier efter lång tid i distansutbildning förtjänar att mötas av en studenthälsa som fungerar väl – oberoende av var i landet de studerar. 


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor