Kort information om studieval ger stora effekter
GYMNASIET. Det behövs bara små informationsinsatser för att få elever att göra bättre utbildningsval, framför allt för elever från icke-akademiska hem, anser forskaren Anders Stenberg.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareDet menar Anders Stenberg, docent och forskare i nationalekonomi. Han har anlitats av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, för att undersöka betydelsen av att välja utbildning, både ur ett samhällsekonomiskt
Stenbergs råd till politikerna:
- Arbeta för att hela skolan i enlighet med läroplanen tar ansvar för studie- och yrkesvägledningens uppdrag att motarbeta stereotypa utbildningsval baserade på kön eller social bakgrund.
- Överväg att utvidga ansvaret för studie- och yrkesvägledningen till att även förmedla skolans värdegrund.
- Inför anitmobbningsprogrammet KiVa (ett antimobbningsprogram som utvecklats vid Åbo universitet med hjälp av finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet i Finland) på försök i stor skala – överväg att göra det permanent.
- Informera om skillnader i inkomster och sysselsättning mellan olika utbildningsval.
- Inför obligatoriska möten med studie- och yrkesvägledare.
- Överväg att skapa en opartisk studie- och yrkesvägledning.
- Undersök effekten av mentorskap genom pilotprojekt.
- Gör reformer och pilotprojekt möjliga att utvärdera.
- Låt gymnasieskolans yrkesprogram vara högskoleförberedande och erbjud kortare studiegång för den som gör ett aktivt val, i stället för tvärtom.
- Överväg att låta framtida förändringar i yrkesprogrammens utformning ske genom försöksverksamheter som kan utvärderas.
- Uppmuntra flickor att välja tekniskt program på gymnasiet.
- Påverka högskolor att dimensionera intagningen till lärare- och vårdutbildningar.
- Erbjud vuxna utan avslutad gymnasieutbildning ersättning motsvarande a-kassa vid komvuxstudier.
- Utvärdera vuxenutbildningen mer. Många delar kan vara ineffektiva trots att genomsnitten visar positiva effekter på inkomsterna.