"Kompetensbristen inom sjöfarten kan få effekter på hela samhällsekonomin"
DEBATT. Fler måste rekryteras till sjöfarten annars kan hela samhällsekonomin rubbas. Politiken måste göra mer för att förbättra sjöfartsutbildningarna, skriver Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning inom Transportföretagen.
Den svenska sjöfarten står inför en stor utmaning med sin kompetensförsörjning – rekryteringsbehovet är mycket stort och stadigt växande. Utmaningen är inte bara en angelägenhet för sjöfartsbranschen utan för hela samhället. Eftersom sjöfarten är navet i hela den svenska samhällsekonomin kan frågan få stora konsekvenser.
Tempen på sjöfarten
Transportföretagens enkätundersökning ”Tempen på sjöfartsbranschen” visar att 800 matroser, motormän och tekniska och nautiska befäl behöver anställas inom en femårsperiod. Rapporten visar även att nästan hälften av alla tillfrågade företag, 4 av 10, har svårt att hitta personer med rätt kompetens.
Orsakerna till det stora rekryteringsbehovet är flera: en växande svensk sjöfart som innebär att antalet fartyg som flaggas in i Sverige ökar – under 2018 växte den svenskregistrerade sjöfarten med 13 fler fartyg eller med 4 procent.
Det handlar även om pensionsavgångar men framförallt handlar kompetensbristen om ett sjunkande söktryck till branschens utbildningar. Alldeles för få känner till branschens goda jobbmöjligheter och vad den har att erbjuda.
Avgörande för samhällsekonomin
Eftersom sjöfarten är navet i hela den svenska samhällsekonomin kan frågan få stora konsekvenser.
Caj Luoma
Chef kompetensförsörjning, Transportföretagen
Eftersom stora delar av näringslivet är helt beroende av en väl fungerande sjöfart, då 90 procent av all import och export transporteras till sjöss, innebär det att kompetensbristen kan få effekter på hela den svenska samhällsekonomin. Vi behöver därför snabba lösningar på sjöfartens kompetensförsörjningsproblem.
En av de viktigaste åtgärderna är att berätta om branschen så att fler får kunskap om den. En viktig uppgift är även att berätta att teknikutvecklingen och digitaliseringen inte innebär att jobben inom sjöfarten försvinner utan att fartygen behöver bemannas såväl i dag som i framtiden.
Ett spännande yrke
Ytterligare en fråga att förklara är att sjömansyrkena i dag inte är som de var förr när man var borta hemifrån i långa perioder. Du kan välja att vara borta från hemmet i längre perioder, men du har även möjlighet till betydligt kortare arbetsperioder. Det gör att du kan leva som vilken modern barnfamilj som helst och att du kan ägna dig åt fritidsintressen.
Dessutom erbjuder branschen goda karriärmöjligheter, varierade och spännande arbetsuppgifter och möjlighet att få se världen.
Bättre dialog
Kompetensutmaningen handlar även om skolans förmåga att tillfredsställa företagens rekryteringsbehov. Det vi vill se är att sjöfartsbranschens utbildningar håller hög kvalitet. Att utbildningarna motsvarar aktuella och framtida behov. Kvalitativa utbildningar skapar attraktivitet.
Det är således helt centralt att politiken bidrar till att stärka kvaliteten i utbildningssystemet.
En förutsättning för ett kvalitativt utbildningssystem är dialogen mellan utbildningsarrangörer, skola och politiken. Vi föreslår därför regionala resurspersoner med uppdraget att både initiera och utveckla den dialogen. Vi vill även få fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen som är öronmärkta för transportsektorn – det gäller inte minst Yrkesvux.
Politikens ansvar
Sjöfartsbranschen har ett stort ansvar när det gäller att attrahera fler sökande till utbildningssystemet. Men vi menar att även politiken kan bidra till att fler söker sig till sjöfartens utbildningar. Det sker genom att politiken inleder ett långsiktigt arbete med att förändra allmänhetens syn på yrkesutbildningar. Varför inte göra det under ett ”yrkesutbildningens år?”
Vi välkomnar kraftfulla politiska satsningar på sjöfartens kompetensförsörjning. Vi vet att det finns politiska satsningar på sjöfarten – men satsa då även på sjöfartens utbildningar med.