Kommuner får driva internationella skolor

GRUNDSKOLA. På onsdagen beslutade riksdagen att kommuner får driva internationella skolor. Det blir också striktare regler för hur skolorna tar ut sina avgifter.

Mattias Croneborg

Kritiken har varit stor mot att kommuner ska få driva internationella skolor på grundskolenivå (kommunala internationella gymnasier finns redan). Motståndare är bland andra Statskontoret, Skolverket och Friskolornas riksförbund.

Men i dag beslutade riksdagen om det. Riksdagen bestämde också att vidga målgruppen av elever som kan komma i fråga för internationella skolor med kommunala huvudmän. Även elever som har undervisningsspråket som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att kunna följa undervisningen ska kunna välja att gå i en internationell skola med en kommunal huvudman.

– Utan de här skolorna kommer det vara svårt att rekrytera forskare, sade Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, i debatten inför beslutet, och refererade till att det är forskare och andra nyckelpersoner som kommer till Sverige och ofta har barn i internationella skolor.

Elevavgifter stridbar fråga

En fråga där regeringen har drivit en annan linje än vad den ursprungliga utredningen förespråkade handlar om möjligheten att ta ut elevavgifter för privata internationella skolor. Utredningen ville att avgift endast skulle tas ut för att täcka ”rimliga merkostnader som är kopplade till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Avgifterna ska också vara skäliga med hänsyn till de bidrag som lämnas av elevernas hemkommuner”.

Lena Hallengren påpekade också att de ofta är hög elevomsättning i dessa skolor då föräldrarna bor i Sverige kortare tid. 

Riksdagen bestämmer nu att detta ska gälla även för merkostnader hänförliga till att internationella skolor riktar sig till en annan målgrupp än vad vanliga skolor gör.

Går privatskolorna till mötes

Därmed går riksdagen de internationella privata skolorna delvis till mötes. De hade påpekat att ursprungsförslaget skulle medföra så pass försämrad ekonomi för skolorna att verksamheten skulle upphöra. Riksdagen bedömer att antalet skolor eller antalet elever inte kommer att påverkas negativt.

Vänsterpartiet är emot avgifter för privata internationella skolor. "För att alla ska ha samma rätt till kunskap och utbildning råder avgiftsfrihet inom det svenska skolväsendet. Detta krav bör ställas på all utbildning som anordnas på grundskole- och gymnasienivå i Sverige, även i de fall det finns behov av att placera barnen vid en internationell skola. Dessa skolor ska inte vara förbehållna en välbärgad elit", skriver partiet i en reservation till beslutet. 

– Frågan är om lösningen är att ha avgifter bara för att skolorna har högre kostnader. Det går kanske att lösa på annat sätt, sade Daniel Riazat (V) i riksdagsdebatten.

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – RIKSDAGSBESLUT

Vad händer nu?

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2016. 

Länk till utskottets betänkande. Utbildningsutskottet UbU: 2015/16:5

Internationell skola

En internationell skola anordnar utbildning som följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Exempel på internationella läroplaner är Primary Years Programme (PYP), Middle Year Programme (MYP) och Diploma Programme (DP).

Intenationella skolor i Sverige

  • The International School of Stockholm
  • The British International Primary School, Danderyd
  • International School of Gothenburg Region, Göteborg
  • Fryxellska skolan, Västerås
  • Bladins skola, Malmö.

Nämnda personer

Gustav Fridolin

Svensk- och temalärare Stadsmissionens folkhögskola, rektor Cogitoakademin
Fil. kand i mellanösternkunskap (Stockholms uni., 2009), yrkesexamen som folkhögskolelärare (Linköpings uni., 2010)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00