Kommuncheferna: Det är skolans största utmaning

Nästan hälften av de tillfrågade kommundirektörerna uppger att kommunens största utmaning för skolan är att anställa behöriga lärare. Flera kommunchefer upplever att det finns en kompetensbrist, samtidigt som löneförväntningarna är höga.  

”Kompetensförsörjningen är ansträngd. Idag är en av fyra lärare inte behörig för sitt uppdrag i grundskolan. I förskolan har vi en andel på 55 procent legitimerade förskollärare”, svarar en av kommunerna i Altingets enkät.  

Att det finns en bred lärarutbildning är jätteviktigt för en liten kommun.

Jan Holmqvist
Kommundirektör Sävsjö kommun

”Kompetensförsörjningen börjar bli svårare till följd av ökat tryck på behöriga lärare som ger en viss ökad rörlighet”, uppger en annan. 

Några av kommunerna kopplar också svårigheterna att rekrytera till höga förväntningar från lärarna. Förväntningar som kommunerna har svårt att möta. ”Förväntningar på avsevärt högre lärarlöner”, uppger till exempel en av kommunerna som en förklaring till varför det är svårt att rekrytera.  

Artikeln fortsätter efter grafiken

Särskilt svårt att få tag i och behålla behöriga lärare har mindre kommuner och kommuner som ligger längre ifrån lärosäten med lärarutbildningar. Sävsjö kommun, belägen på småländska höglandet, är en av dem som kämpar med detta. 

– Vi är en ganska liten kommun och vi ligger inte jättenära våra storstäder. Vi får jobba för att rekrytera utbildad personal och vi får jobba för att behålla dem på något sätt, säger kommundirektör Jan Holmqvist till Altinget.

Han berättar att de lärare med behörighet som kommunen lyckas anställa ofta har en bakgrund från Sävsjö.

– Man kanske inte läser i Uppsala och börjar jobba i Sävsjö. En viktig del är att vi har lärarutbildningar så nära oss som möjligt. Att det finns en bred lärarutbildning är jätteviktigt för en liten kommun. 

Jan Holmqvist arbetar mycket med hur kommunen kan bli en mer attraktiv arbetsgivare. Bland annat när det kommer till löneutveckling och högre ingångslöner. 

– Men där kan vi inte sticka iväg och göra något eget. Det blir bara en spiral i närområdet om vi sticker ut jämfört med grannkommunerna. Det får man göra tillsammans i regionen och kanske till och med på nationell nivå. 

Problem med skollokaler

Det är inte bara bristen på behöriga lärare som kommunerna kämpar med. Nästan en femtedel av kommunerna uppger för Altinget att den största utmaningen för kommunen har med skolans lokaler att göra.  

”Just nu är det en mycket stor inflyttning, vilket gör att vi är oerhört trångbodda. Att inte ha anpassade lokaler gör det svårt på så många plan inom utbildning, både vad gäller undervisning, trygghet och studiero”, säger en kommun. 

”(Vi är en) tillväxtkommun med ökande elevantal i skola och förskola, vilket gör att vi behöver bygga nya skolor. Gamla skolor behöver också renoveras och baracker ersättas med permanenta lösningar”, svarar en annan. 

Det finns stunder när jag kan känna att en sandödla får högre prioritet än ett barn.

Maria Reinholdsson
Kommunchef Ale kommun

Tätt kopplad till problematiken kring skollokalerna är den kommunala ekonomin och budgeten för skolan. 

”(Det finns) stora behov av renoveringar och ombyggnationer samtidigt som de ekonomiska resurserna är knappa och bygg-/räntekostnader har ökat kraftigt”, svarar en av kommunerna, medan en annan oroar sig för andra typer av kostnader: ”Lokalkostnader, såväl initiala investeringskostnader som påföljande driftskostnad”.

Placeringen kan bli ett problem 

I Ale kommun äger inte kommunen själv så mycket mark, och den marken som finns är ofta förorenad eller har rasrisk. Ju längre söderut man kommer i kommunen, desto smalare blir andelen mark att bygga på. 

– Vi jobbar primärt med att bygga där vi äger mark. Då kanske inte det blir en ultimat plats för en skola. Vi vill ju att den ska kunna vara en del i samhället så man kan ha fritidsverksamhet i gympasalen, kulturverksamhet i aulan och då blir ju placeringen viktig, säger kommunchef Maria Reinholdsson till Altinget.   

Förutom att det blir kostsamt för kommunen så tar det också lång tid att färdigställa nya lokaler vid behov, berättar hon. 

– Främst handlar det om tiden det tar från ett uttryckt behov tills vi har lämplig mark, lämpligt läge med allt vad det innebär. Det gör att vi ligger efter. Vi har en skuld i lokalfrågan för främst utbildningslokaler.

Finns det något beslut på nationellt plan som skulle underlätta för er? 

– Miljöfrågan är superviktig. Men det finns stunder när jag kan känna att en sandödla får högre prioritet än ett barn. Där tror jag att vi behöver ha en dialog. Vi kan inte göra samma prioriteringar överallt.  

– Ibland måste skolan och skolgården få plats även om det finns en skyddsvärd biotop i närheten och då kanske vi behöver flytta den skyddsvärda biotopen till en annan plats så att vi kan samexistera. Här tror jag att vi har en utmaning på nationell nivå.  

Skolresultaten och gymnasiebehörigheten en utmaning

Flera kommuner kämpar också med att få upp skolresultaten och gymnasiebehörigheten bland sina elever. Drygt en femtedel av kommunerna uppger att detta är deras största utmaning. 

En av kommunerna kämpar med att få ”Fler elever med behörighet till gymnasiet när de lämnar grundskolan”, medan en annan skriver att man har utmaningar med att få upp pojkars skolresultat. 

Likvärdigheten och skolans kompensatoriska uppdrag är också ett återkommande svar. Detta ser fem kommuner som den största utmaningen.  

”Socioekonomiska förhållanden och kommunens geografiska, spridda struktur” är ett problem för en av kommunerna medan en annan ser segregationen som en utmaning: ”Likvärdigheten i skolor i olika bostadsområden, och kvaliteten i små skolenheter. Motverkande av segregation” 

Fler väljer annan huvudman

En av kommunerna som besvarat Altingets enkät pekar också ut den kommunens friskolor som ett hinder för den kommunala verksamheten.  

”Att allt fler väljer annan huvudman än kommunen”, skriver kommunen och menar att problematiken ligger i ersättningar till friskolor.