Knivig uppgift bedöma nyanländas lämplighet

INTEGRATION. Nyanlända som ska jobba som svenska lärare måste lämplighetsbedömas. Men det går inte att göra på samma sätt som med svenska lärare, säger Christer Nylander (L). Frågan ska utredas inom ramen för migrationsöverenskommelsen. 

Foto: Bild: Riksdagen
Mattias Croneborg

– Vi har ett regelverk för att anställa i skolan. Nu har vi väldigt bråttom att anställa personer från andra länder. Då måste vi också fundera på tryggheten och säkerhet för barnen.

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu?

Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2016. Avsikten är att sedan bereda förslagen "så fort som möjligt". Regeringen räknar med att förslagen kan genomföras utan lagändringar, att det alltså inte krävs något riksdagsbeslut.

Länk till uppdraget. (Nu presenterat som en promemoria, men kommer att bli ett kommittédirektiv).

Det är utredaren Ebba Östlin, socialdemokratiskt kommunalråd i Botkyrka, som får de nya uppdragen. Det gamla uppdraget från den 30 november är att föreslå hur friskolor med kö ska kunna ta emot nyanlända elever. 

Eftersom både det ursprungliga och det nya uppdraget är en del av överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen finns en bred politisk majoritet. Gustav Fridolin säger att det handlar om snabbutredning.  Därmed lär det bli kortare remisstid än de sedvanliga tre månaderna. 

Nya uppdrag till utredaren 

  • Analysera om förändringar i förutsättningarna för kompletterande pedagogisk utbildning och kompletterande lärare- eller förskollärarutbildning för personer med avslutad utländsk utbildning bör göras, eller om andra ändringar bör göras eller åtgärder vidtas i syfte att få fler behöriga lärare eller förskollärare genom att bättre tillvarata kunskap och kompetens som inhämtats utomlands.
  • Analysera hur möjligheterna kan ökas att kombinera arbete i skolväsendet med validering av kunskap och kompetens, bedömning av utländsk utbildning och olika utbildningsinsatser, exempelvis kompletterande utbildning och utbildning i svenska.
  • Analysera om kravet på att Statens skolverk i vissa ärenden om legitimation ska inhämta yttrande från Universitets- och högskolerådet ska vara kvar.
  • Ge exempel på hur undervisning kan organiseras så att asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser kan medverka i undervisning av barn och elever som talar samma språk, arbeta som studiehandledare på modersmål eller modersmålslärare, eller på annat sätt bistå personalen i skolväsendet.
  • Föreslå i övrigt hur skolväsendet bättre kan använda kompetensen och kunskapen hos asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser.
  • Undersöka och ge exempel på hur huvudmän kan ge handledning åt asylsökande och personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser som arbetar inom skolväsendet och vad som krävs för att huvudmännen ska kunna erbjuda handledning.
  • Analysera om förslagen utifrån redovisningen av punkterna ovan påverkar den enskildes rätt till ekonomisk ersättning eller skyldighet att betala avgifter.
  • Analysera om det finns behov av att underlätta informationsutbytet mellan berörda myndigheter och andra instanser för att genomföra föreslagna ändringar.
  • Överväga hur lämplighetsbedömning kan genomföras för de personer som ska verka i det svenska skolväsendet, och lämna nödvändiga författningsförslag. 

(Källa: Regeringskansliet)


Altinget logoUtbildning
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget utbildning får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00