KLIVA-utredningen: Samverkande krafter är vägen till stärkt kvalitet i sfi

Karin Sandwall
Särskild utredare, Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk
Inger Bergendorff
Utredningssekreterare
Mikael Hellstadius
Utredningssekreterare
Michaela Zankl
Utredningssekreterare

Elever som studerar sfi och sfi i kombination med andra utbildningar inom komvux måste få stärkta och likvärdiga möjligheter att lära. Det är därför nu hög tid att ta ett helhetsgrepp bestående av åtgärder på olika plan så att verksamheterna får goda förutsättningar att utforma undervisningen efter vad eleverna redan kan, vill och behöver för att nå sina studiemål.

För en ökad och stabil kvalitet krävs att alla krafter som arbetar med sfi involveras. Därför riktas förslagen från KLIVA-utredningen, som i dag överlämnar sitt betänkande till regeringen, mot flera nivåer och målgrupper och förutsätter samverkan av olika slag.

Brister i kvalitet och likvärdighet

Det finns ett mycket stort engagemang inom sfi och många sfi-verksamheter erbjuder undervisning av hög kvalitet. Generellt i landet finns dock brister i kvalitet och likvärdighet och verksamheterna har begränsade förutsättningar för utveckling i samklang med forskning, beprövad erfarenhet samt utifrån arbetsmarknadens och elevernas behov.

De orimligt låga kraven för behörighet i sfi har generellt bidragit till att cementera otillräckliga förutsättningar för lärarna att bedriva och utveckla undervisning av hög kvalitet för de oerhört heterogena elevgrupperna i sfi.

KLIVA-utredningen

Orsakerna till detta är flera, men främst handlar det om otydligheter i och okunskap om gällande regleringar och gedigna beslutsunderlag såsom till exempel relevant forskning och beprövad erfarenhet samt tillförlitlig statistik och kunskap om elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom är en stor andel av sfi-lärarna obehöriga trots lågt ställda behörighetskrav.

Förslag som stärker kvaliteten

Utredningens förslag om styrning och ansvarsfördelning syftar till stärkt kvalitet och likvärdighet i sfi, för såväl kvinnor som män, oavsett huvudmannens organisering med egenregi och/eller entreprenad. Därför föreslår vi framtagande av ett stödmaterial för stärkt beställarkompetens inom upphandling och allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Det ska även göras förstärkta granskningar av sfi-verksamheter på anordnarnivå samt av kvalitetsarbetet. Därutöver ska analys göras av resultat på nationella prov och kursbetyg och statistiken ska förbättras bland annat vad gäller distansstudier, studieresultat och kostnader.

Vi föreslår även specifikt riktade kompetensutvecklingsinsatser för rektorer och annan ledning inom sfi rörande regleringar samt om vuxnas lärande av och på ett andraspråk.

Vi lägger flera förslag inom ramen för ett så kallat kommunalt språkansvar med syftet att få ett helhetsgrepp kring sfi även på kommunal nivå, det vill säga en samordning av analyser och aktiviteter för att möjliggöra en ambitionsökning vad gäller kommunernas ansvar att söka upp, motivera och stödja individer att påbörja och slutföra studierna sammanhållet inom sfi.

Individanpassning

För att ytterligare stödja såväl huvudmannens och sfi-verksamheternas som elevernas möjligheter att planera och investera i studierna föreslår vi att sfi-utbildningen och kurserna ska tidssättas. I dag varierar tilldelad tid stort i landet. Rätten till sfi föreslås finnas under 4 år med möjlighet till individuell förlängning ett år i taget. Kurstiderna ska anges i form av verksamhetspoäng enligt samma system som för övriga komvux.

En annan avgörande förutsättning för kvalitet i undervisningen genom individanpassning är våra förslag om individuella studieplaner omfattande även en individuell progressionsplanering. Genomförandet av dessa förslag stödjs bland annat av förslagen om kompetensutveckling, till exempel rörande bedömning. Det stöds också av förslagen om obligatorisk kartläggning av litteraciteter och framtagandet av ett bedömningsmaterial för undervisning: Bygga svenska vux.

Samtliga förslag syftar till effektiva studier genom ett fokus på sammanhållen och relevant utbildning med tidiga anpassningar, stöd och andra insatser inom ramen för de givna tidsramarna.

Distansundervisning inom sfi

Det finns i dag ingen reglering av distansundervisning inom komvux. Utredningen föreslår att distansundervisning med regelbunden direktkontakt med lärare får användas inom sfi efter önskemål från elev och om eleven av personliga skäl har behov av sådan undervisning samt om huvudmannen anser att eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

"Orimligt låga behörighetskrav"

Endast en knapp tredjedel av de tjänstgörande sfi-lärarna uppfyller behörighetskraven på en pedagogisk högskoleexamen och 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Över hälften av lärarna har inga poäng i svenska som andraspråk. Situationen har i princip inte förbättrats över de senaste fem åren. Därmed finns det mycket stora behov av kompetensutveckling för undervisning inom sfi och sfi i kombination med annan utbildning och utredningen lägger ett paket av olika insatser, till exempel poänggivande kurser, webbaserade insatser och riktade regionala insatser för verksamhetsutveckling.

De orimligt låga kraven för behörighet i sfi har generellt bidragit till att cementera otillräckliga förutsättningar för lärarna att bedriva och utveckla undervisning av hög kvalitet för de oerhört heterogena elevgrupperna i sfi. Vi föreslår därför att en plan ska göras för hur ökade behörighetskrav kan införas och hur validering av lärares kunskaper och erfarenheter ska göras.

Det finns tecken på att ämneslärarutbildningen inte i tillräckligt hög grad förbereder för arbete i vuxenutbildning. För att lärare i sfi och svenska som andraspråk i komvux ska få relevanta kunskaper föreslår vi att lämpliga lärosäten ska utforma en profilering av högskolekurser i svenska som andraspråk mot vuxnas lärande av och på andraspråket.

Forskarskola om vuxnas lärande

Genom att stärka den praktiknära didaktiska forskningen om detta område kan vi både bidra till en nödvändig utveckling av kunskapsbasen om vuxnas lärande och öka lärosätens intresse för och kunskap om detta. Vi föreslår därför att riktade forskningsmedel kontinuerligt avsätts och att en forskarskola om vuxnas lärande utlyses.

Vårt samhälle står inför många och stora utmaningar av olika slag. Att verksamma inom sfi, inte minst eleverna, får goda förutsättningar att vara med och möta dessa utmaningar är en avgörande samhällsfråga. Samverkande krafter är vägen dit.