Debatt

KD: Låt civilsamhället spela en större roll i välfärden

Valfrihet i välfärden har allt mer kommit att handla om ett val mellan en större kommersiell aktör och kommunens verksamhet. Nu behövs ett större grepp för att främja ideella organisationers medverkan i välfärden, skriver Jakob Forssmed (KD).

Det finns en kraft och mervärden hos idéburna organisationer som Sverige tar tillvara alldeles för lite, skriver Jakob Forssmed (KD).
Det finns en kraft och mervärden hos idéburna organisationer som Sverige tar tillvara alldeles för lite, skriver Jakob Forssmed (KD).Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jakob Forssmed
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Efter pandemin är behovet av ett aktivt civilsamhälle mycket stort. Det har byggts upp ett underskott av gemenskap i samhället när barn och unga har trillat ur föreningslivet, rört sig mindre och träffat färre närvarande vuxna, när personer i utsatta positioner har tappat sammanhang för stöd och hjälp och när äldre självisolerat sig under lång tid. Kristdemokraterna anser att detta underskott nu måste mötas.

Öka valfriheten i välfärden

Idéburna organisationer är nyckeln i det arbetet. De kan bidra med sina mervärden bland annat genom samarbeten med det offentliga kring verksamheter som kan handla om att stötta barn, äldre eller olika utsatta grupper, men också som utförare i välfärden. I det senare talar många sig varma om vikten av mångfald i välfärden, men i praktiken görs alldeles för lite för att civilsamhället ska kunna delta som aktörer. Valfriheten för brukaren har allt mer kommit att handla om ett val mellan en större kommersiell aktör och kommunens verksamhet.

Frågan om hur de ideella organisationerna bättre ska kunna samverka med det offentliga inom ramen för det som kallas ideellt-offentligt partnerskap (IOP) – utan att det bryter mot konkurrensregler – har utretts, men regeringen drar benen efter sig och är svårförklarligt långsam med att lämna en proposition till riksdagen för att underlätta detta. Det duger inte.

Två problem

Idéburna aktörer har ofta ett unikt angreppssätt på samhällsproblem som inte kan åstadkommas av en offentlig eller privat aktör. Detta är angeläget att ta tillvara och därför måste en robust struktur för samarbeten mellan offentliga och ideella aktörer skapas kring exempelvis social verksamhet – inte minst för att fler kommuner och andra offentliga aktörer ska våga använda sig av det.

Idéburna aktörer har ofta ett unikt angreppssätt på samhällsproblem som inte kan åstadkommas av en offentlig eller privat aktör.

Det finns två problem i dag, och de hänger ihop:

  1. Rättsläget är oklart.
  2. Det saknas praxis.

Vad gäller rättsläget måste de rättsliga förutsättningarna utredas från fall till fall för att säkerställa att partnerskapet inte strider mot upphandlings- eller statsstödsreglerna. Tidigare rättsfall har också skapat en stor osäkerhet om vad som gäller och det förvärrar ju problem nummer två, och skapar ett slags moment 22: Om ingen vågar pröva, kommer praxis inte skapas.

Nu måste därför regeringen omgående komma med förslag till riksdagen antingen med ett tydliggörande av hur ett IOP kan genomföras inom ramen för dagens lagstiftning, eller – hellre – med förändringar av lagstiftningen kring IOP så att formen kan utvecklas och användas mer frekvent.

Utvärdera upphandlingsregler

Därtill skulle staten kunna bidra med ytterligare element för att olika samverkan mellan det offentliga och civilsamhället ska bli ännu mer verkningsfullt och ofta förekommande – till exempel vad gäller mätbarhet och standardisering. Det gäller, förutom IOP, också för andra typer av samarbeten mellan idéburna och andra aktörer, så som sociala utfallskontrakt. Där har Kristdemokraterna föreslagit att det ska inrättas en funktion hos Ekonomistyrningsverket som kan ge metodstöd, sätta standarder, samla in och sprida goda exempel.

Därtill måste nu de förändringar i upphandlingsreglerna som genomförts på senare år utvärderas. Vi reste vid införandet farhågan att förslagen, trots god ambition, inte skulle uppnå syftet att i praktiken underlätta för små idéburna aktörer och krävde därför att en utvärdering måste göras efter en tid, för att se att reformen verkligen får effekt för den idéburna sektorn. Uppenbarligen anser civilsamhället att det inte fungerat tillräckligt bra.

”Ett varmare samhälle”

Det är bra att Statskontoret nu fått i uppdrag att utvärdera regeländringarna. Regeringen har dock föregått utvärderingen och lagt en proposition på riksdagens bord om förenklad upphandling under EU:s tröskelvärden. Den kommer förhoppningsvis att underlätta för idéburna aktörer att vinna kontrakt genom större friheter att direktupphandla sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Men samtidigt så behövs nu större grepp för att främja ideella organisationers medverkan i välfärden, inte minst vad gäller IOP. Det finns en kraft och mervärden hos idéburna organisationer som Sverige tar tillvara alldeles för lite. Det är dags att ändra på det, och regelförändringar är helt nödvändigt för att tillsammans lösa fler sociala problem och skapa ett varmare samhälle.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024