"Justera förslag om personaloptioner inom life science"

Helena Strigård
Vd, Swedenbio

För Sveriges life science-bolag hamnar skattefrågorna återkommande i topp på vad som avgör bolagets förutsättningar att verka och växa i vårt land. Därför är Swedenbio, som den nationella branschorganisationen inom life science, klart positiva till de förslag om skattelättnader för forskningsintensiva bolag som duggat tätt under 2020. Nu under 2021 träder både expertskattens mer generösa regelverk i kraft liksom det utökade FoU-avdraget.

Regeringen med samarbetspartier har även hörsammat betydelsen av personaloptioner, ett incitamentsprogram som ger anställd personal möjlighet att få del i framgången om företaget skulle lyckas. Det är en viktig komponent om man i internationell konkurrens ska kunna rekrytera och behålla de främsta experterna.

Steg i rätt riktning

Förslaget om personaloptioner som remitterades kort innan jul adresserar flera av de tillkortakommanden som råder med det nuvarande regelverket. Bland annat är det av stor vikt för branschen att styrelseledamöter inkluderas, då dessa ofta måste rekryteras utanför Sveriges gränser och är av strategisk betydelse för företagets tillväxt på en internationell marknad. De höjda gränserna för nettoomsättning och antal medelanställda som ett företag får ha för att nyttja optionsmöjligheten är ett steg i rätt riktning för att inkludera de så viktiga mellanstora bolagen.

Risk att förlaget bommar

Det är ofta life science-företagen faller utanför de föreställningar som råder bland beslutsfattare om hur stimulanser till forskningsintensiva bolag bör utformas för att få effekt.

Helena Strigård
Vd, Swedenbio

Samtidigt finns det anledning att se upp. Det är ofta life science-företagen faller utanför de föreställningar som råder bland beslutsfattare om hur stimulanser till forskningsintensiva bolag bör utformas för att få effekt. Vi är rädda att förslaget kommer att bomma de bolag inom life science som är mest kritiska att stötta i utmaningen att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Det handlar dels om tidsbegränsningen för hur gammalt ett bolag får vara, enligt finansdepartementets förslag max tio år, för att omfattas av det utökade reglerna, dels det mycket snålt tilltagna reformutrymmet som avsatts för ändamålet i statsbudgeten, blott 50 miljoner kronor per år totalt. Även om bolagens möjlighet att nyttja personaloptioner inte begränsas av hur stora resurser som regeringen väljer att avsätta till incitamentsprogrammet, så sänder det en märklig signal att förväntansbilden på nyttjandet ligger så lågt.

Justera förslaget

Ett genomsnittligt svensk life science-bolag med tio år på nacken kan vara värderat till hundratals miljoner och skapa kvalificerade arbetstillfällen, men har i de flesta fall fortfarande ingen produkt på marknaden. Det är att betrakta som ett väldigt ungt bolag, i synnerhet om det grundar sig på forskning som spunnits ur akademin.

För den typen av bolag kan den juridiska bolagsformen ha skapats i syfte att skydda immaterialrättsliga värden flera år innan bolaget kan finansieras och börja rekrytera sin första personal. Det är en logisk konsekvens av lärarundantaget som forskare anställda inom akademin åtnjuter i Sverige och som ger dessa rätt till sina upptäckter. Det kommer sig också naturligt av att forskningsområdet som sådant handlar om något så komplext och reglerat som innovativa läkemedel, banbrytande medicinteknik och nydanande metoder för diagnostik med mera.

Därför behöver förslaget justeras genom en generösare tidsgräns och samtidigt ges ett adekvat budgetutrymme som tar höjd för att inkludera mellanstora bolag, de som står i valet och kvalet om vart i världen de ska expandera och fyller en så viktig roll som förebild för innovativa entreprenörer vid mindre bolag.

Stärker möjligheterna

Med dessa justeringar kan de utvidgade reglerna markant stärka svensk life science-industris möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens.