Hamilton: Valrörelsen ska fokusera på vad som görs med skolpengarna

Större problem väntar

Trots att fler än åtta av tio går i en kommunal skola får debatten det också att låta som att friskolor är den svenska skolans stora problem. Detta samtidigt som vi vet att det kommer att saknas minst 77 000 lärare under nästa mandatperiod, antalet i åldern 0-19 år beräknas öka med nästan 400 000 till 2027. Detta är de riktigt stora utmaningarna, och då väljer regeringen att tala om att stoppa friskolor.

För att läraryrket ska vara attraktivt är det viktigt att det finns fler än en arbetsgivare och ett tydligt ledarskap i skolan. De förslag om friskolors ekonomi och det expansionsstopp som Socialdemokraterna vill ha, skulle innebära en betydligt torftigare arbetsmarknad. Dessutom skulle det skapa enorma problem för många kommuner som vill ha hjälp från friskolor med skolutbyggnaden.

Vill inte byta från friskola

Lärarna i friskolor är dessutom nöjdare med sin arbetsplats än lärare i kommunala skolorna enligt Jobbhälsobarometern 2018. Varför lägga ner de skolor där lärarna trivs bäst? En undersökning från SCB tidigare i år visar därtill att 50 procent av friskolelärarna inte skulle överväga en kommunal skola om deras friskola skulle försvinna, det vill säga leda till ännu större lärarbrist.

Underminerar lärarnas integritet

I stället för att fokusera på hur man kan visa en ökad tillit till lärare väljer också många politiker att lägga sig i detaljer. Jag tror att många blev fundersamma när gymnasieminister Anna Ekström i närmast detalj berättade om hur en skola ska fungera och med vilka tjänster när Socialdemokraterna presenterade nya miljarder för så kallade lärarassistenter häromdagen. Tyvärr är hon inte ensam om att på detta sätt underminera såväl ledarskapet i skolan som lärarprofessionens integritet.

Lyssna på Skolverkets GD

Att ösa miljarder över skolan och omfördela elever är att göra det för enkelt för sig.

Det stora problemet i svensk skola är inte pengar, för att citera Skolverkets generaldirektor Peter Fredriksson, det handlar om hur pengarna används. I en intervju i Dagens Samhälle i augusti 2018 konstaterade han till och med att mer pengar kan bekräfta lärares och skolledares bild av att de är offer för svåra omständigheter och förhindrar då nödvändiga omprövningar av arbetssätt. ”Ansvaret skjuts över på någon annan. Om man ser sig som hjälpbehövande kan det skapa en kultur där man inte kavlar upp ärmarna och gör det man ska, det vill säga det som gynnar eleverna. Vi behöver föra mer diskussioner om vad vi faktiskt gör med de resurser vi har.” Detta, i kombination med kvalitetsmått för skolan, att mäta progression och att lära av framgångsexempel. En annan viktig frågar som saknas är hur vi ska få än bättre information för att underlätta skolvalet.

Att ösa miljarder över skolan och omfördela elever är att göra det för enkelt för sig. Det löser inte att alltför många lämnar skolan utan fullständiga betyg och att alltför få vill jobba i skolan.