Debatt

Genmäle från Universitets- och högskolerådet

Fullt förståeligt att nyanlända helst vill få sin lärarlegitimation snarast, men för rättssäkerhetens skull är det viktigt att myndigheternas handläggning blir korrekt, skriver Universitets- och högskolerådet i ett genmäle till Altingets artikel ”Krånglig myndighetskedja när nyanlända lärare ska börja jobba”. 

UHR:s del i Skolverkets handläggningstid var sju dagar i genomsnitt under 2022, knappt tolv procent av den totala handläggningstiden. 
UHR:s del i Skolverkets handläggningstid var sju dagar i genomsnitt under 2022, knappt tolv procent av den totala handläggningstiden. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I ingressen till artikeln ”Krånglig myndighetskedja när nyanlända lärare ska börja jobba” pekar Altinget ut Universitets- och högskolerådet (UHR) som den främsta anledningen till att det tar tid för Skolverket att utfärda lärarlegitimation för utländska sökande. Om Altinget hade bett UHR kommentera uppgifterna före publicering hade vi gärna bidragit med fakta till artikeln:

Skolverkets handläggningstid när invandrade lärare söker svensk lärarlegitimation är enligt artikeln 60 dagar, hälften av den maximalt tillåtna handläggningstiden.

UHR:s del i den processen var sju dagar i genomsnitt under 2022, knappt tolv procent av Skolverkets totala handläggningstid. 

Statistiken för UHR:s handläggningstider gentemot Skolverket visar att

  • 50 procent av ärendena besvarades inom tre dagar
  • 75 procent av ärendena besvarades inom åtta dagar
  • 90 procent av ärendena besvarades inom 17 dagar

Det är fullt förståeligt om personer som söker lärarlegitimation för att börja arbeta och bygga upp sin nya tillvaro i Sverige vill få sin legitimation snarast, helst med vändande post. Men för rättssäkerhetens skull är det viktigt att myndigheternas handläggning blir korrekt. 

Enligt den rapport från Malmö universitet som artikeln refererar till (Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspåret för lärare och förskolelärare och kompletterande lärarutbildningar) präglas övergångarna för invandrade lärare ”av ett tidsperspektiv då lärarna ofta fokuserar på att så snabbt som möjligt återinträda på arbetsmarknaden och därför under processen till viss del ser validering och utbildningsinsatser som förlorad tid. Denna individuella uppfattning krockar till viss del med legitimeringsprocessen och förväntningar från arbetsgivare”.

Om 60 dagars väntan på att få en svensk lärarlegitimation är acceptabelt eller inte beror på vem som svarar. Hur stor del av handläggningsprocessen som UHR står för framgår av statistiken ovan. 

 

Altinget svarar.

Artikeln i fråga beskriver att nyanlända lärare upplever svårigheter i myndighetskedjan, men av artikeln framgår också att dessa ärenden sköts väl inom de krav som ställs på ansvarig myndighet – Skolverket – som är den myndighet som intervjuas och får beskriva processens karaktär. Att en myndighetskedja med många inblandade instanser kan upplevas krånglig av enskilda samtidigt som den sköts korrekt i varje led ligger sannolikt i sakens natur och det är nog varken första eller sista gången som Altinget skildrar sådana situationer.

Sanna Rayman, chefredaktör Altinget

Läs också


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00