Fridolin utesluter inte ändrade regler för lärarlyft

Liberalernas skolpolitiska talesperson har väckt frågan om regelverket för Lärarlyftet är begränsande och hindrar att alla lärare  som vill inte kan ta del av fortbildningen.

Lärarlyftet, eller mer exakt Lärarlyftet II, är de åtgärder som görs för att det ska bli attraktivare för lärare att utbilda sig inom specialpedagogik, har successivt fått förhöjt statsbidrag. Nu får en lärare som fortbildar sig inom matematik eller specialpedagogik 1 000 kronor per högskolepoäng. 1500 kronor per högskolepoäng betalas ut för den lärare som läser svenska som andraspråk. 

I en skriftlig fråga till utbildningsministern menar Liberalernas skolpolitiska talesperson Christer Nylander, vice ordförande i utbildningsutskottet, att regelverket är för strikt för de lärare som vill kombinera studier och arbete. I och med att huvudmannen har möjlighet att ställa krav på att den anställda läraren att går ner i tid under vidareutbildningen så begränsar det möjligheten att läsa vidare för lärare som inte kan eller vill gå ner på halvtid anser han. Nylander undrar därför om utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kan tänka sig att se över regelverket.

Fridolin håller med om att det är viktigt att lärarlyftet gör att de barn och elever som har behov av speciallärare får tillgång till det och att förutsättningarna för lärare att läsa specialpedagogik måste vara de bästa möjliga. Han menar att regeringen har underlättat ytterligare genom att införa statsbidrag som ger möjlighet att studera med 80 procent av lönen. I regelverket för statsbidraget finns inget krav på att den som läser vidareutbildningen jobbar i någon viss omfattning, påpekar Fridolin. Men däremot är det möjligt för huvudmännen att ställa sådana krav. 

Överväger att vidta åtgärder om det inte fungerar

Det är uppenbart att regelverket på nationell nivå måste bli bättre och att vi måste ha en fungerande struktur för fortbildning generellt

Christer Nylander (L)
Skolpolitisk talesperson

"Det är naturligtvis angeläget att huvudmännen, när de ställer upp sina eventuella villkor, tar hänsyn till att Lärarlyftet ska vara en reell möjlighet för bland annat anställda lärare med en behörighetsgivande examen att bli behöriga för all den undervisning de bedriver. Syftet är en likvärdig undervisning som leder till att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen. Jag kommer därför att följa detta och, om någon typ av återrapportering visar att lärares möjlighet att ta del av statligt reglerad vidareutbildning inte fungerar i praktiken, överväga att vidta åtgärder", skriver Gustav Fridolin i svaret till Christer Nylander.

Ministern lyfter också den utredning som ska redovisas i sin helhet i december nästa år som handlar om hur lärare och förskollärare ska stärkas i sin profession. Där ska också utredaren Björn Åstrand ta ställning till vilken form som lämpar sig bäst för behörighetsgivande fortbildning. 

Christer Nylander (L) tycker inte att utredningsuppdraget är tillräckligt för att lösa problemet.

– Jag är rädd att det inte går tillräckligt långt. Det är uppenbart att regelverket på nationell nivå måste bli bättre och att vi måste ha en fungerande struktur för fortbildning generellt. Där behöver man inte tveka, det är helt uppenbart att behovet finns, säger han till Altinget.