Fridolin svarar på kritiken mot miljardsatsningen

Tidigare rapporterade Altinget om den miljardsatsning som regeringen gör på skolan som kan slå fel i kommunerna. Fördelningssystemet för det kommande riktade statsbidraget kritiserades av både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och flera kommunalråd.

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken om de riktade statsbidragen. Enligt honom, ska nu myndigheterna räkna fram en nyckel för att fördela statsbidraget. Han är inte kritisk till fördelningssystemet.

– Man ska ju jämföra det med dagens system, där vi kan konstatera att många av statsbidragen inte har varit riktade. De nya jag har infört har haft en viss riktning, men det har sett olika ut i olika statsbidrag och det har funnits en osäkerhet runt det, säger Gustav Fridolin till Altinget.

Läs även: SKL varnar – regeringens miljardsatsning kan slå fel

Kommuner och landsting får bidrag för exempelvis skola från staten dels genom generella statsbidrag, dels riktade statsbidrag. Regeringen har lovat att minska detaljstyrningen av offentlig sektor och en del i detta är att ha en mindre andel riktade statsbidrag då dessa är förknippade med en viss uppgift som ska utföras enligt särskilda villkor som bestäms av regeringen. Men både generella och riktade statsbidrag ökar.

Undervisning och elevhälsa viktigast

Kommuner har varit oroliga för att göra stora satsningar på skolan, till exempel genom att bygga nya skolor eller byta IT-infrastruktur. För om de efter satsningen drar ner igen på en normalnivå i budgeten, kan de se ut som att de gör nedskärningar. Vilket kan resultera i att de blir utan det kommande statsbidraget. Men Gustav Fridolin förklarar att bidraget fördelas utifrån om man skär ned i skolans kärnverksamhet.

– Resurser fördelas utifrån investeringarna i undervisning och elevhälsa. Där begränsar vi möjligheten att göra nedskärningar, därför att vi vet att den typen av nedskärningar kostar mycket mer i andra änden.

Ska minska antalet bidrag

Kommunerna har uttryckt att det är har lett till stor administration att söka små bidrag. Små kommuner har inte alltid resurser att ansöka om bidrag. Men detta statsbidrag kräver endast att de ska rapportera de siffror som de redan är skyldiga att redovisa redan nu, enligt utbildningsministern. Men han är medveten om kommunernas kritik.

– Det här nya statsbidraget innebär att vi kan rensa i den stora floran av statsbidrag. Genom att införa ett stort, kommer vi successivt kunna minska många av de andra små, riktade pottarna som blir administrativt tunga. Framförallt för en liten huvudman.

Men skulle ni kunna gå mot mer generella bidrag som många av kommunerna efterfrågar?

– Vi ser att när det gäller skolans behov så räcker inte de generella statsbidragen. Vi måste säkra att skolan har ett större skydd mot nedskärningar i tuffa tider. Därför vi vet att när man hamnar i den onda spiralen att man tvingas skära på skolan, så blir det i slutänden mycket dyrare i den andra änden när elever inte får med sig kunskaperna de behöver och inte har möjlighet att få egen försörjning som vuxna, säger Gustav Fridolin.

Skydd mot nedskärningar

I Malmö kommun har man uppgett att de riktade statsbidragen handlar om en misstro från regeringen till kommunerna. De upplever en brist på tillit om kommunen kan hantera generella bidrag, och att det är anledningen till hårt reglerade bidrag. Gustav Fridolin påstår att de har höjt de generella bidragen under mandatperioden, men trots det behövs de riktade också.

– Vi har kunnat se både i samband med 90-talskrisen och finanskrisen hur nedskärningar på skolan har lett till försämrade villkor för de elever som har det tuffast och en ökad ojämlikhet i skolsystemet. Och det behöver vi skydda oss från.

– Därför behövs ett gemensamt större ansvar för skolans finansiering. Det här ett steg i det, tillägger Gustav Fridolin.

Läs även: Lokalpolitiker om skolmiljarderna: Regeringen litar inte på kommunerna

Ifrågasatt huvudmannaskap

Flera riksdagspartier har föreslagit ett statligt huvudmannaskap som svaret på den ökade ojämlikheten i skolorna. Men enligt Gustav Fridolin är det inte samma sak som att ta ett större statligt ansvar för skolan.

– Jag tycker det där är på många sätt en skendebatt. De som för den undviker konsekvent två saker. Dels att definiera vad man menar med ett statligt huvudmannaskap, dels att insikten om att stat och kommun alltid har delat på ansvaret för skola och utbildning. Men ett delat ansvar får inte vara ett otydligt ansvar.