Forskare ifrågasätter kompensatoriska uppdraget

Skolverket släppte under våren en rapport som visade att familjebakgrunden har fått ökad betydelse för elevers betyg. Vilket resulterar att skolan är mindre likvärdig. Rapporten blev föremål för politisk debatt. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) uttalade sig och hänvisade till att det beror delvis på bostadssegregationen. Han vill därför ändra i det fria skolvalet som reaktion på rapporten.

Läs också: Obligatoriskt skolval sätter press på kommuner

Henrik Jordahl, docent och programchef vid Institutet för näringslivsforskning, menar att man inte tar hänsyn till alla faktorer. Han förklarar att Skolverket också borde fokusera mer på vilken kvalitet skolorna har. Eftersom det också påverkar elevernas prestationer.

– Om man mäter elevernas progression, hur de presterar i nian jämfört med sexan, då kan man koppla det till vilken skola man går på och vilken lärare de haft under tiden. Då kan man försöka mäta, även om det är svårt, skolans och lärarens kvalitet när många elever passerar en lärare, säger Jordahl till Altinget.

Handlar om fördelning av personal

Men Jonas Sandqvist, medförfattare till rapporten och undervisningsråd på Skolverket, förklarar att det handlar om att behålla personal som är bäst lämpade att arbeta på skolor med svårare förutsättningar.

– Om man pratar om resultatutveckling i skolan i stort, om det går bra eller dåligt för Sverige, där kan man diskutera om lärarutbildningen och så vidare har blivit sämre. Men nu pratar vi om skillnader mellan skolor, då handlar det om hur lärare och rektorer fördelas på skolor.

Svårt att kompensera för

Skolan har i detta ett kompensatoriskt uppdrag för att alla elever ska få så likvärdig utbildning som möjligt. Henrik Jordahl efterfrågar mer forskning kring hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder. Han hänvisar till Stockholms kommun där man satsat pengar på det kompensatoriska uppdraget, men inte fått märkvärd förbättring av detta.

– Det blir en politisk fråga hur kompensatorisk skolan ska vara, säger han.

Men enligt Henrik Jordahl är det viktigt att lägga pengarna rätt, för det är svårt att kompensera för familjebakgrund.

Söker sig ifrån skolorna

Rapporten visar att en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning på skolan hjälper elever till högre resultat. Men om skolan inte klarar det kompensatoriska uppdraget kan man få ökade problem. Skolinspektionen har belyst att huvudmännen har svårt med detta och gör att skolorna får svårare förutsättningar.

– Det vi ser är att man är särskilt oroad för är den ökande lärarbristen. Finns det många tjänster att söka, så finns en ökad risk att lärarna söker sig från skolor med svårare förutsättningar. Politikerna försöker hitta incitament för lärare att söka sig till skolor med svårare förutsättningar, säger Jonas Sandqvist.

Kan man lösa lärarbristen genom att jobba bättre med det kompensatoriska uppdraget på skolorna?

– Ja, det tror jag. Om lärarna får bättre förutsättningar att jobba i skolor som har svåra förutsättningar, det är väl det man försöker åstadkomma på något sätt, säger Jonas Sandqvist.

Läs också: Nya lärare får mer lön än erfarna lärare