Expertråd vill ha effektivare statligt stöd

Huvudmännens expertråd för skolutveckling

• Elisabet Nihlfors (ordförande)
• Mikael Alexandersson, rektor för Högskolan i Halmstad
• Daniel Anderwall Sjöholm, lärare på T1-skolan i Linköping (F-6)
• Mike Bergström, lärare på Hagaskolan i Umeå (F-9)
• Robert Clark, rektor, Internationella Engelska skolan i Enskede
• Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet
• Sofie Lindén, Pedagogik- och utvecklingschef, Kunskapsskolan
• Jan Löwstedt, professor vid Stockholms universitet
• Victoria Malmgren, biträdande förskolechef i Kinda
• Per Marteus, rektor Byängsskolan i Täby (F-9 samt särskola)
• Fredrik Nordvall, förvaltningschef, Hallsbergs kommun
• Anette Olin, lektor vid Göteborgs universitet
• Astrid Pettersson, professor vid Stockholms universitet
• Marie Pilfalk, rektor, Broholmsskolan i Lidköping (åk F-9)
• Andreas Ryve, professor vid Mälardalens högskola
• Karin Rönnerman, professor vid Göteborgs universitet
• Helena Sagar, lektor i Kungsbacka kommun
• Marie Sandell, biträdande rektor Engelska skolan norr i Stockholm
• Daniel Sundberg, docent, Linnéuniversitetet
• Ingegerd Tallberg-Broman, professor vid Malmö högskola
• Mats Tegmark, lektor vid Högskolan Dalarna
• Ann-Christine Wennergren, docent vid Högskolan i Halmstad

Källa: SKL

Expertgruppen 10 viktigaste rekommendationer

• Skolan behöver systematiskt säkra att varje elev har erövrat färdigheter och kunskaper.
• Mer användbara styrdokument för lärare och elever. I dag ägnar lärare, elever och vårdnadshavare mycket tid åt att tolka och förstå styrdokumenten. Styrdokumenten behöver klarare förmedla förväntningar på elevernas visade kunskaper och demokratiska utveckling, med till exempel tydligare och färre kunskapskrav i grundskolan.
• Ledare i skolan behöver synliggöra och påverka de värden och värderingar som finns på förskolan, skolan och i vuxenutbildningen samt analysera den egna verksamhetens syn på kunskap. 
• Regeringen bör öppna för fler vägar till läraryrket. Det ska finnas fler möjligheter att läsa in det som behövs, till exempel för yrkesverksamma lärare som kan bredda sin behörighet, personer med utländska examina eller de som kan tänka sig att byta yrkesbana och bli lärare.
• Huvudmän och skolledare behöver begränsa, renodla och fördela lärares arbetsuppgifter, öka samverkan med fritidshemmen och elevhälsan samt öka grundbemanningen för att skapa ett lugnare och tryggare arbetsklimat.
• Bättre organisation för kompetensutveckling och lärande i vardagen. Huvudmän och skolor behöver organisera sig effektivare för att ge lärarna möjlighet att fördjupa och bredda sin kompetens. 
• Bättre anpassad kompetensutveckling hos lärosätena. Universitet och högskolor behöver utveckla såväl form som innehåll i sina kurser, i dialog med skolor och huvudmän, för att stärka professionaliseringen av yrket. 
• Effektivare statligt stöd. Statens stöd till huvudmännen måste bli mer flexibelt, mer långsiktigt och bättre anpassat till lokala behov. Det finns till exempel statsbidrag som skolans huvudmän har svårt att söka, eller inte har behov av.
• Förbättra skolledares förutsättningar. Rektorer och förskolechefer har enligt lag stort utrymme att styra och utveckla sin verksamhet. Men ofta är skolledare klämda av yttre krav. 
• Stärk kopplingen till forskningen. Förskolans och skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Kopplingen till forskningen, inom flera discipliner, stärks om fler kan forska i sin tjänst. Det är också ett sätt att behålla fler lektorer i skolan. 

Länk till rapporten