Johanna har varit med sedan starten i augusti år 2014. Hon är redaktör för portalen Miljö och Energi och bevakar miljö-, energi- och klimatpolitik. Hon är också redaktör för Altinget Säkerhet.
Innan hon var med och startade Altinget i Sverige arbetade hon på tidningen Riksdag & Departement. Hon har även bevakat kommun- och landstingspolitik på Eskilstuna-Kuriren samt varit frilansreporter.
Johanna har en fil.kand i idé- och lärdomshistoria från Uppsala och Helsingfors universitet samt har gått på journalisthögskolan vid Göteborgs universitet.
Twitter: @jalskog
En utredning som bör laddas ned av mången politiker
KOMMENTAR. Psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius är klok som en uggla. Hennes slutbetänkande om hur vi ska hantera den växande psykiska ohälsan bör läsas av så många politiker som möjligt, inte bara av den blivande socialministern och ledamöterna i socialutskottet.
Johanna Alskog
Redaktör Altinget Miljö och Energi samt Altinget SäkerhetDet är inte bara vår nästa socialminister och ledamöterna i socialutskottet och andra vårdpolitiker som bör kasta sig över slutbetänkandet från psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius. Hennes utredning – med den uppfordrande titeln "För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt" – bör laddas ned av mången politiker. Inte minst vore det fint om den kommande regeringen såg till att ögna åtminstone sammanfattningen, förslagen och slutsatserna innan man börjar fila på sin regeringsförklaring och de obligatoriska formuleringarna om olika satsningar mot den psykisk ohälsan.
Det som genomsyrar Kerstin Evelius slutbetänkande är nämligen att det är dags att rensa ut kortsiktiga riktade satsningar på psykiatrin och psykisk hälsa ur den politiska verktygslådan för gott. Den psykiska ohälsan har ökat de senaste 20 åren och det är dags att betrakta den som en av våra stora gemensamma framtidsutmaningar, enligt Evelius. Då krävs att politiska besluten höjer sig några snäpp över det som cynikerna kallar "pressmeddelandepengar".
Många miljarder med oklar effekt
I slutbetänkandet summeras det senaste decenniets psykiatrisatsningar och det landar på en summa runt tio miljarder kronor. Vilka effekter satsningarna har gett är oklart, dessutom finns en uppenbar risk att de olika satsningarna som förstärker ett system skapar problem i ett annat, skriver Evelius och fortsätter:
"Eftersom en systemanalys i allt väsentligt saknats uppstår en uppenbar risk att staten med sin ambition att bidra till att hantera enstaka observerade problem i stället medverkar till att kortsluta lokala och regionala prioriteringar med negativa effekter för enskilda brukare, patienter och medborgare."
Det är också viktigt att förstå att resultat på befolkningsnivå i allmänhet kräver insatser i flera system samtidigt. För att minska frånvaron i arbetskraften för personer med psykisk ohälsa krävs t.ex. att tillgången på skyddade arbeten ökar samtidigt som åtgärder vidtas för att minska ohälsan – vilket i sin tur kräver åtgärder från både hälso- och sjukvård, försäkringskassa och arbetsgivare – och att minska stigma mot personer med psykisk ohälsa.
ur utredningen, om att målet med statens insatser måste vara att ge effekter för hela befolkningen
Istället för 2000-talets långa rad av punktinsatser och budgetutspel för att mota tillbaka den psykiska ohälsan så vill Kerstin Evelius se att psykisk hälsa blir ett eget politikområde och att det tas fram en tioårig strategi för psykisk hälsa, en strategi med tydliga resultatmål. "För att möta den samhällsutmaning som den växande psykiska ohälsan står för krävs en grundläggande förändring av statens sätt att styra som bygger på en bred systemförståelse och samarbete mellan departement, myndigheter och övriga berörda aktörer." skriver hon och konstaterar att en tioårig strategi har den fördelen att den motverkar "en överdriven brådska inom områden där utvecklingen kommer att ta längre tid eller kräva en strukturell förändring".
Som stöd för den tioåriga strategin bör det inrättas ett tioårigt nationellt forskningsprogram med bred ansats, förutsättningar för tvärvetenskaplig samverkan och solid kunskapsutveckling.
Politiskt utmanande förslag
De smala satsningarna som kännetecknat området har i bästa fall begränsade effekter och i sämsta fall oöverskådliga systemeffekter som skapar nya problem eftersom de inte adresserar strukturella problem.
ur utredningen, om att fokus bör ligga på långsiktiga effekter, inte avgränsade statliga satsningar
Utredningens olika förslag landar på en kostnadsökning på 170 miljoner kronor, inga stora summor med tanke på omfattningen av det problem som utredningen vill få bukt med. Men det politiskt utmanande i Kerstin Evelius förslag handlar överhuvudtaget inte om de extra miljonerna, utan att hon anser att den psykiska ohälsan måste motas tillbaka genom ett långsiktigt, uthålligt och brett politiskt arbete – det vill säga en politik som genererar mycket få pressmeddelanden.
Utredningen har arbetat sedan år 2015
Regeringen beslutade i december år 2015 att tillsätta en särskild utredare, i form av en nationell samordnare, med uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer inom området psykisk hälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå.
Regeringens direktiv till utredningen finns här.