Debatten handlar om två miljarder i fel fickor

Kommunerna köper skoltjänster av privata aktörer för drygt 40 miljarder om året. Som diagrammet ovan visar går merparten, eller 32 miljarder, av dessa pengar till vinstdrivande bolag. Av dessa 32 miljarder går drygt två miljarder ned i fickorna till skolägarna varje år. Debattens kärna är om dessa två miljarder är ett tecken på systemet spårat ur, eller om det är den drivkraft som behövs för att få människor att starta skolföretag. 

Fler vinstdrivande företag

På måndagen släppte LO en rapport som visar att den svenska friskolesektorn allt mer består av vinstdrivande bolag. Och enligt rapporten är det flera politiker som menar att detta inte var vad de hade tänkt sig. Förhoppningen för 25 år sedan när friskolereformen sjösattes var att tusen blommor skulle blomma. Olika pedagogiska inriktningar som drevs av mer eller mindre ideella krafter skulle säkra mångfalden.

Men det blev inte så. LO-rapporten “Skolindustrin - Hur mångfald blev enfald” menar att vinstjakten har lett till att friskolesektorn i allt större utsträckning kommit att domineras av skolkoncernerna, och inte den idéburna sektorn. Att vinstdrivande skolkoncerner är de stora friskoleaktörerna är fakta, och det framgår tydligt av diagrammet ovan, som kommer från rapporten.

Allt färre men större bolag

LO argumenterar för att det ligger i kapitalismens drivkraft, att företag vinstmaximerar och vill växa sig större. Det har också skett en koncentration bland friskolekoncernerna. Det främsta exemplet på det är Academedia som blir allt mer dominerande. Friskolornas riksförbunds VD Ulla Hamilton menar att en bidragande orsak till koncentrationen är att Skolinspektionen har en benägenhet att i högre grad godkänna ansökningar om nya skolor från de stora koncernerna än från små friskolor.

Dessa förklaringar behöver inte vara konkurrerande utan kan vara en del i samma process. De stora företagen är slipade och vet hur en ansökan blir godkänd eller hur man överklagar om den inte skulle bli det.

Drabbar eleverna

LO:s slutsats är att denna koncentration drabbar eleverna i och med att de stora friskolekoncernerna har större klasser och drar ned på andra kostnader som de kommunala skolorna är tvingade att ha.

Vinsten för de fem största koncernerna var 2016 närmare en miljard. LO översätter det med att vinsten för hela friskolesektorn skulle vara 2,4 miljarder.

Här någonstans blir LO:s analys mer till politik. För LO menar att för dessa pengar skulle man kunna anställa fler lärare eller ökat verksamheten på annat sätt. Därmed har friskolorna drabbat eleverna. Men det vet vi faktiskt inte. Det kan vara som så att friskolekoncernerna har blivit så effektiva att de kan lära eleverna lika mycket som kommunala skolor fast för mindre pengar. Det krävs en djupare analys för att kunna svara på den frågan.

Frågan är också om det är vinsterna som upprör, eller friskolekoncernerna i sig. Hade S och LO lättare accepterat Engelska skolan och Academedia om de gjorde nollresultat?

S backar upp

Att LO:s rapport även är regeringens, eller i vart fall Socialdemokraternas politik är tydligt. För samma dag som rapporten släpps skriver de socialdemokratiska statsråden Ardalan Shakarabi och Anna Ekström tillsammans i Aftonbladet om att det är dags att gå folkets vilja till mötes och stoppa vinstjakten i svenska skolor.

Värt att notera är att chefen för utbildningsdepartementet Gustav Fridolin (MP) inte är med i artikeln.

Om det nu är ett stopp som ministrarna efterlyser så är det egna förslaget lite klent. Då borde man förbjudit vinstuttag helt. På samma sätt kan man undra varför de borgerliga lägret inte kan tänka sig någon form av vinstbegränsning. Beatrice Ask (före detta moderat skolminister) är en av dem som beskrivit att man inte alls förutsåg utvecklingen med stora skolkoncerner. Men om utvecklingen inte är välkommen, varför inte förhandla med regeringen om en kompromiss?

Hade chansen för 15 år sedan 

Regeringen kan inte stoppa friskolekoncernerna, i alla fall inte nu. S, MP och V saknar majoriteten i riksdagen. Chansen hade man istället för 15 år sedan  Då tillsatte den dåvarande S-regeringen en utredning om hur man skulle stoppa vinster i friskolorna. Tanken var att en ny form av aktiebolag skulle garantera att överskottet alltid gick tillbaka till verksamheten. Initialt hade S-regeringen stöd för detta från både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Dessa tre partier hade då majoritet i riksdagen men det blev ingen uppgörelse.

I dag driver alltså samma partier samma fråga. Botemedlet är något annorlunda. Men den stora politiska skillnaden är att partierna är långt ifrån egen majoritet i riksdagen. Om inte något av allianspartierna eller SD svänger i frågan kommer lagförslaget att röstas ned. Den S-stödda LO-rapporten, på samma sätt som det kommande lagförslaget, ska snarare ses som ett tidigt inlägg i valrörelsen.